Blogg gratis Logga in

WANTED

16 Aug, 2009

wanted | 16 Aug, 2009 | Tatuerat BRÖDER | (2319 Läst)

Tatuerat BRÖDER - kap 8

Kap 8 ur min fiktiva bok "Tatuerat Bröder"

”Huvudkategorier”- skriver jag om mitt liv och mina tankar. ”Om skriva” – om skrivbranschen och recensioner bla.”Matt” – är fiktiva crime storys. ”Tatuerat Bröder” – försmak på en fiktiv bok jag skriver. ”youtube och bilder” – som det låter

Det här är Kap 8 ur min fiktiva bok Tatuerat Bröder, du får se över att den är något okorrad. Om du är ny och vill ha ”äkta” – läs under huvudkategorier. Där är mer om mig liv nu och förr.

8

Möte med HA

De gick längst gatan, Odengatan. Bestämda steg. Tony och Piskan. Skulle möta HA Putte. Ögat, hans nick bland vissa, för att han bara hade ett öga. En kniv rakt in i ena ögat hade han fått, tolv år sen i Malmö. Redan då visste Tony vem Putte var men kände honom inte. Senare hade de lärt känna varandra genom polares polare och även suttit tillsammans ett tag. Nu träffades de ganska ofta, tog en bira, snacka skit eller i rena affärer. Ögat hade blivit fullvärdig medlem i Hells Angels för fem år sedan och var tungt respekterad. Hojkille in till sista kotan.

”Vem ska vi träffa?” fråga Piskan som inte hade någon aning.

”Putte”, svarade Tony och öppnade en dörr in till ett fik. Det satt en del folk på uteservering och dörren gnisslade till. Putte, Ögat satt där inne i gymkläder. Bred, stor och bastant. Grått kortklippt hår, fyrkantigt ansikte. Ett starkt ärr gick från pannan ner till kinden, över där det skulle suttit ett öga. Han såg riktigt jävla ond ut. Som tagen ur en skräckrulle. Framför sig hade han en stor juice, på soffan bredvod honom låg en träningsväska.

”Tjena Putte”, sa Tony och hälsade.

Piskan hälsade också.

”Tjena gubbar”, sa han med en tung basröst.

De slog sig ner utan att beställa något.

”Så gubben” Putte vände sig mot Tony. ”Du sa det hänt något allvarligt, berätta.”

Det var tomt på fiket förutom en ung servitör som stod bakom kassan och fiflade med en mobil. De enda kunderna var de som satt på utsidan. Fiket var litet och var i ljus träinredning. En lampa formad som en stor upp och ner vänd vas i blått glas spred ett något blåaktigt sken. Plötsligt ringde servitörens mobil, den sjöng .. ”Amadeus Amadeus A A ...” Killen rykte till men svara.

”Jonas”

Tony hade lämnat sin mobil i bilen men Piskan blev påmind. Generat tog han upp sin lur och plockade bort batteriet.

”Nikita”, sa Tony.

Putte lyfte på ena ögonbrynet, det som satt över ögat.

”Ryssen?”

”Ja, vad vet du om han, som jag inte vet?”

”Ja du” sa Putte ”Jag vet att han har lite trubbel bland sina egna. Vissa säger att han är inne på sin sista suck, att ryssarna själva vill att han ska avvika.”

”Vadå? Racear han eget?” Förvåning i Tonys röst.

Piskan satt tyst och lyssnade. Putte tog en stor klunk ur juicen. Smackade en aning och sa;

”Nej, inte alls. Han är fortfarande med, men det ryktas om att han har lite problems. Vad vet jag inte. Varför undrar du gubben?”

Tyst.

Mummel från kassa hördes. Dörren öppnades och en mullig tjej i förkort jeansshorts kom in.

”Vi sköt en av hans lakejer och slog honom medvetslös.” sa Tony allvarligt.

”Va!?” Putte stelna till – staty. Glaset i handen, påväg att dricka men hejdade sig. ”Va? vad fan säger du?... Vadå sköt?” Han verka komma på sig själv att tala högt och upprepade nästan viskande. ”Vadå sköt? Sköt du ihjäl en av hans snubbar?”

”Nej, vi sköt honom i benet...”

”När då?”

”Nu, för någon timma sen bara.”

”Nu?”

”Ja...”

”Och Nikita?” frågade Putte och drack långsamt.

”Nej, han nocka jag medvetslös mot en verkstadsbänk.”

Tyst igen.

Den mulliga tjejen hördes beställa en muffins och en late. Det pinglade till i kassan och hon ändrade sig till en äppelpaj med vispgrädde. Piskan satt med händerna knäppta över magen helt tyst.

”Ska ta allt från början.. men fan Putte det här stannar mellan oss. Inte ens till Möller.”

Tony hade förtroende för Putte men viste att lojaliteten inom HA var allt, och allt som sas skulle ändå gå upp till presidenten i HA. Att de var han och bröderna som hamnat i skottlossning med ryssarna var det inge tvekan om att de skulle komma ut, men att ryssen beställt ett mord och den bakomliggande storyn med Ottos kusin. Att Tony faktiskt fixat bort vittnet på ett skjyst sätt – det, ville Tony ändå poängtera att de skulle stanna mellan dem, fasta han visste att Möller skulle få höra. Varför han sa ”att det var mellan dem”, gjorde saken bara mer starkare, när Putte sa till Möller – ”han sa att jag inte skulle säga detta”. Så Tony inte framstås att vilja använda det som ett argument för att sluta fred. Det kunde ses som en svaghet.

”Det är lugnt Tony, inte ens till honom.”

Tony berättade hela historien. Putte satt tyst. Piskan ännu tystare. När Tony berättat klart sa Putte med sin grova basröst;

”Varför gav han dig en lavett?”

”Ingen aning, men vad fan. Jag tar inte emot sånt skit. Inte från någon.”

”Och hur fan visste han att du.. ja snackat med Ottos kusin?”

”Vet inte det heller”, sa Tony med ganska grinig stämma och la luggen på plats.

De fortsatte diskutera vad som hänt och en sak var de överäns om. Ryssen skulle slå tillbaks och det ganska snart. Tony måste antingen snacka med någon som var på högre post än Nikita eller försvara sig utan att vika en tum. Att Nikita hade problem med sina egna var bra. Kanske men han inte hade stöd då.

”Men vad vill du av mig?” frågade Putte tillslut.

Det var nu Tony kom till BRÖDER. Han hade inte nämt något tidigare om att de höll på att skapa organisationen, utan ville vänta till rätt tillfälle och det var nu. Innan han svarade på Puttes fråga berättade han kort om att han, Mackan och Rolle höll på att skapa BRÖDER. Men han poängterade starkt att de inte var ute efter att konkurera med HA, inte ta deras mark utan mer för att skapa starka band och få en ekonomisk vinning i slutet. Att de inte skapa denna organisation för att brösta upp sig och vara störst bäst och vackrast. Han ville mer sammarbeta med HA så båda kunde få vinning. Putte lyssnade med stort intresse. Sedan frågade Tony:

”Känner du någon över Nikita? Någon som jag kan snacka med som i sin tur kan snacka med ryssjäveln?”

Om Putte kände någon och om han förmedlade kontakt, så skulle inte bara Tony vara skyldig Putte en tjänst utan Hells Angels en tjänst. Detta ingick i Tonys planer nu. Att vara skyldig dem en tjänst var också att de accepterade deras existens som organisation. Och om de levererade tillbaks denna tjänst sen till HA, så skulle detta styrka början på BRÖDER någon enormt. Ur allt ont kunde det komma gott.

”Jo en lirare, men du vet jag måste ta det här med de andra innan jag tar kontakt med honom.” sa Putte och drog i sig det sista i glaset.

”Föstår det, vem är det?”

”Oleg” svarade Putte efter han svalt. ”Oleg Bykov.” Han tittade på Tony.

”Vet vem det är, men aldrig träffat gubben.”

”Förmodar det är panik, så om vi syns om någon timma?” Putte reste på sig och stående såg han enorm ut. Putte fortsatte;

”Slår en pling senast om en timma, okej?”

”Tack” sa T och reste sig han också, Piskan med. Putte Ögat Sköld lämnade dem, efter de skakat hand.

Tjugo minuter senare. Tony och Piskan var tillbaks i Solna vid deras restaurang. Tony parkerade Tjorvens volvo direkt utanför haket. Saga stod utanför glasdörren. De klev ur bilen. Hon stod i rosa joggingkläder och såg frågande ut.

”Varför är ingen här?” fråga hon när de klev ut.

”Vi stänger haket några dagar” svarade Tony och tände en cigg. ”Men jag pröjsar dina timmar ändå.”

”Varför då?” sa hon.

Piskan låste upp dörren.

”Varför du får deg?” kontra T med och gick in efter Piskan. Saga följde med.

”Nej, varför ska vi ha...” men hon ångrade sig. Förstod att det var något som hade hänt och att hon inte borde undra.

”Förresten skulle du inte va ledig nu under eftermiddagen, Piskan skvallra om tvätt tid?” frågade Tony och började gå längst bardisken.

”Jo men jag glömde min mp3, ska ut och jogga och kan inte springa utan den.”

Tony svarade inte utan tog upp nokian och slog på den, flera sms pep till. Bland annat Mackan. Han försvann ut i köket för att ringa. Saga stod kvar vid baren och Piskan hade gått bakom disken för att ta något att dricka. Han rotade fram en ramlösa ur kylen.

”Har det hänt något?” frågade Saga lite halvtyst.

”Nej då.” Piskan klunka ramlösa. Han harklade sig. ”Det är lugnt.” Han tog Sagas mp3 som låg bakom disken och gav den till henne. Precis då stormade Mackan och Rolle in. De såg stressade ut. Mackan höll i en stor väska. Saga tittade på dem. Rolle uppsvullen vid ögar och sårig. De nickade och försvann ut i köket. Hon satte hörsnäckorna i öronen och tittade på piskan. Han gav henne en blick som sa ”Ingen ide du frågar” och hon suckade lite lätt men sa;

”Ja, ja. Jag får väll springa bort min nyfikenhet. Ring mig igen när ni tänker öppna.”

”Shore Saga, slår en pling imorgon när jag vet hur länge Tony tänker ha stängt.”

Hon försvann ut och han blev kvar med sin ramlösa. Drack ur den och låste sen dörren. Kikade först ut en extra gång men allt var lugnt. Sagas rygg som försvann bort med snabba steg och en budbil som körde förbi.

De hade nu en varsin gun, Tony tog en glock. Han stoppa på sig den efter han dragit på sig en väst. Piskan drog också på sig en väst, som egentligen var för liten. Han var ju inte lång men hade stor mage och västen var en aning för liten. Men skit samma tänkte han. Ljudet av karborrbanden hördes när de spände på sig västarna men för övrig, tyst. Tre timmar hade nu gått efter att bröderna skjutit ena ryssen och slagit Nikita medvetslös. Tre timmar sedan kaoset i verkstaden i Bergshammra.

Samlade i köket. Tony hade berättat om Putte och att han skulle ringa när han snackat med flera i HA.

”Är det lugn brorsan?” frågade Tony Rolle. ”Du ser blek ut.”

”Nä, det är okej, fan jag är alltid blek.”

Men Rolle hade fått sig en liten aha upplevelse, när Tony snacka om HA. Han kanske inte hade fattat allvaret innan. Eller så var det bara som en chock förut. Rolle hoppade upp på en av diskarna och satte sig. Det var så overkligt bara, tänkte han. Jag menar visst, de hade varit med om mycket. Men det här var fan serius shit. Efter det bliv det tyst, ingen sa något. Tre fyra minuter gick. Putte borde ringa närsomhelts. Några minuter till.

”Fan!” Mackan dunka plötsligt näven i en diskbänk. ”Det är fan bättre att de kommer och helvetet bryter loss. Pallar fan inte bara gå och vänta.”

”Lugn, brusa inte upp”, sa Tony.

Mackan stega bort till ett fönster. Stod med ryggen mot de andra.

”Vi får hoppas på att Putte kan förmedla kontakt med den här Oleg, han kanske kan lugna Nikita. Vi har ju inte gjort fel. Och löser det sig fredligt så kommer vi gå ur det här med heder. De styrker BRÖDER, jag lovar”. T stred mot reglarna att inte röka i köket, han tände en cigg under fläkten.

Mackan stod kvar vid fönstret. Det var spänt. Fläkten snurrade och sög in röken från Tonys cigg.

”Du T”, sa Piskan. ”Det kanske inte är rätt läge men...” Han drog på orden. Tony vände sig mot honom.

”Jag vill snacka med dig om BRÖDER.”

”Om vad?” Tony drog in några djupa bloss.

”Jo, jag har funderat och det skulle kännas jävligt konstigt om jag inte var med i organisationen.”

Mackan vände sig mot dem. Rolle lyssnade från diskbänken och pillade lite på gunen han hade i handen. Tony tittade på de andra. Mackan nickade. Rolle lyssnade.

”Okej Piskan. Du är med. Men tänk på vad jag sa. Blir det strul med restaurangen så går BRÖDER först. Det menas blir det knas mellan oss så säljer vi skiten och splittar på degen.”

”Its a deal Tony” sa Piskan och log. Han sträckt fram handen. ”Bröder då”, sa han.

Tony skakade Piskans hand.

”Bröder, gubben, bröder”, sa Tony och gav honom en stor kram också.

Mackan gick fram till dem, glad som en unge med glass nu.

”Fan, shit gubbar”, sa Mackan. ”Det här måste ju firas.” Mackan kramade om Piskan. Rolle hoppade ner från disken. Han kramade också om tjockisen och sa;

”Välkommen, nu börjar det likna något.” Känslan som fanns i Rolle var varm. Det var han som kommit på iden. Nu var de på G, nu skulle det fasiken börja rulla. BRÖDER för alltid värmde Rolles blod.

Mackan kilade ut i baren och kom tillbaks med varsin flaksbira. De sprtätte upp biran och skålade. En bisarr känsla av stakra band spred sig i köket, en känsla av lojalitet in i det sista. En skum känsla mitt i kaoset – mitt i kriget – i köket på restaurang Piskan.

Ja, och det hade inte ens gått tre dagar. De hade än inte fått någon som helst styrning på den ekonomiska biten. Eller arbetat för att dra in några deg till BRÖDER. Men det var som sagt bara början. Fyra pers, nu. T, Mackan, Rolle och Piskan. Jag hade velat vara med från första början, men kom in senare. Jag var gubbe sex, den sista i styrelsen. Vid det här laget så hade jag ingen aning om vad som väntade. Själv så satt jag precis nu och glodde på teve, hemma i kvarten på söder. Helt ovetande vad som höll på att formas. Men tillbaks till köket...

Glädje blandat med allvar. Tony klunkade biran. Okej, tänkte han. Piskan var bra och han behövdes. Han kanske hade fel förut, de måste ju utgå från att BRÖDER varar för evigt. Och sedan, vem var han att bestämma vilken sida av lagen Piskan skulle leva på. Nej, han tänkte nog fel förut.

”Skål, gubben” sa T igen och Piskan skåla man honom. Plötsligt ringde Tonys lur, den vibrerade på diskbänken. Alla stelna till. Tony tog upp den.

”Ögat” sa han till de andra och tryckt ner grön med tummen.

”Det är jag”, basröst i luren.

”Ser det, hur har det gått?” frågade Tony.

”Bra.”

Tyst två sekunder, sen;

”Men möt mig vid parkeringen på vid Stokholms Universitet, vi snackar där.”

”Okej”, sa Tony och klicka av.

Han funderade. ”Bra” hade Putte sagt. Vad kunde det innebära. Men ingen ide att spekulera.

”Vad sa han”, frågade Mackan.

”Att vi skulle möta honom och att allt var bra.”

”Vadå bra?” Mackan tittade på T.

”Vet inte, vi skulle möta honom vid Universitetet och vi tar två kärror dit, om vi skulle vara tvugna att splittras. Mackan du åker med mig,” sa Tony och ställde ner ölen på disken.

De gick ut mot bilarna och innan Tony lämnade lokalen kollade han maggen i gunen. Fullt, bra. Gick ut och låste glasdörren. Kände på dörren och sedan sa han till Piskan;

”Följ efter oss.”

Alla fyra hoppade in i de två bilarna.

Stockholms Universitet parkering. Den var mer än halvfull på bilar, stor parkering. De fyrkantiga lådorna till hus stack upp bakom dem. Universitetet. Då och då gick det förbi studenter. Mackan sneglade på dem. Alla fyra stod utanför bilarna och de småsnackade om ingenting. Solen lyst fortfarande och det var ljust ute. Skönt ute. En snutbil passerade längre bort vid Statiolmacken men gled förbi och in i Liljanskogen. Den blåvita saaben med reflexrand och sirener försvann bort. Fem minuter gick. Sedan såg Tony dem och hörde. De syntes på avstånd. Två styckena tunga Harly Davidsson kom glidande. Muller när de kom närmare. Hells Angels västarna lyste upp omgivningen – respekt. Putte satt på ena hojen och på andra satt en kille som både T och Mackan kände igen - Kasper Larsen. En dansk HA snubbe som flyttat till Sverige. Men egentligen ursprungligen från Malmö i unga dar. Kaspers smeknamn var Killer Larsen, det ryktades att han tog kål på en snubbe med namn Niels Larsen för bra många år sedan. Samma efternamn, därför ”Killer Larsen.

De kom rullandes upp på parkeringen sida vid sida och stannade några meter från killarna. Tunga hojar. De ströp motorerna och det mäktiga ljudet från Harlysarna försvann, dog ut. Putte såg brutal ut med sin bastanta kroppshydda, ärrat ansikte och HA väst, full av märken på framsidan. Efter han fält ner stödet och klivit av, vände han ryggen mot dem för att ge skydd, när han tände en cigg. Ryggen – Hells Angels Sweden. Mäktigt. Döskallen med vingar mitt på ryggen blängde på dem. Kasper fällde ner sitt stöd och klev av han också. Han var en aning mindre än Putte, bar en sjal över huvdet och solbrillor. Grått pipskägg och kunde vara i fyrtioårs åldern. Kraftigt byggd men inte lika stor som Ögat. Runt halsen hängde en guldkedja och i kedjan hängde en döskalle med vingar. Den dinglade fram och tillbaks i takt med hans rörelser. De bara armarna och händerna var fulla av gaddningar och som Ögat - Killer Larsen såg stenhård ut.

De både gick fram till T och compani. Hälsade på alla fyra, Larsen utan att säga ett knyst. Ett gäng unga studentar passerade och tittade, nästan glodde, men skyndade förbi.

”Så”, sa Tony. ”Vad sas?”

”Vi har diskuterat det här lite snabbt och kan förmedla kontakt. Men Tony... du vet vad det innebär va?”

Tony visste precis vad det innebar. BRÖDER skulle va skyldig HA en tjänst.

”Jag vet Putte. Men du kan lita på oss.” Medvetet använde Tony ordet oss istället för mig. De var de nu, inte han.

”Just därför T”, sa Putte. ”Du är seriös, en bra gubbe, så vi litar på er.”

Bra, tänkte Tony. Putte sa er.

”Jag har tagit kontakt med Oleg och han gick med på att träffas. Han är i Vaxholm. Men han ville att vi skulle va med. Så vi åker ut allihop.”

”Bra”, sa Tony kort.

Putte fortsatte;

”Men det är bättre om ni bara är två.” Han tittade på de andra. ”Verkar mer fredligt om ni inte kommer hela bunten.”

”Visst, jag och Mackan möter upp honom.”

Putte nickade.

”Okej gubben, följ oss så kör vi.”

Killer Larsen hade inte sagt ett ljud, var helt knäpptyst. Tony sa till de andra;

”Mackan du hakar på mig” han tittade sen på lillebrorsan Rolle och Piskan. ”Vi syns sen vid restaurangen, okej.”

Bakom honom, kickades bågarna igång och ett skönt mullrande ljud fyllde parkeringen igen. Tony och Mackan hoppade in i Tjorvens volvo.

HA medlemmarna först och Tony och Mackan tätt bakom, ut från parkeringen, förbi Statiol och efter trafikljusen slagit grönt vid korsningen, höger och ut. Ut på nortäljevägen, mot Vaxholm för att träffa ryssen Oleg Bykov - en av de högsta ryssarna i Sverige.

Om min bok ”Jag är Wanted”

Min mejl är wantedblack@gmail.com

Min andra blogg på CrimeNews

bok



Kommentarer

  1. Skitbra!

    Skrivet av NoName — 16 Aug 2009, 14:30

  2. Jag gillar "boken" tatuerat...
    Hoppas du fortsätter skriva på den!

    Skrivet av P — 18 Aug 2009, 09:44

En bloggtjänst levererad av DistansData Webbyrå Webbshop och Hemsidor