Blogg gratis Logga in

WANTED

12 Aug, 2009

wanted | 12 Aug, 2009 | Tatuerat BRÖDER | (2252 Läst)

Tatuerat BRÖDER - kap 3,4 & 5

Kap 3, 4 & 5 ur min bok Tatuerat BRÖDER

”Huvudkategorier”- skriver jag om mitt liv och mina tankar. ”Om skriva” – om skrivbranschen och recensioner bla.”Matt” – är fiktiva crime storys. ”Tatuerat Bröder” – försmak på en fiktiv bok jag skriver. ”youtube och bilder” – som det låter

Det här är kap 3,4 och 5 ut boken ”Tatuerat Bröder” som jag lägger ut. Om du är ny så och vill läsa ”äkta” och inte fiktiva berättelser så läs under huvudkategorier.

3

Regler

Organisationens namn: BRÖDER

Syfte

Att skapa en organisation som har ett gemensamt mål att tjäna pengar. Organisationens grundpelare är lojalitet. Lojaliteten i gruppen ska få BRÖDER att växa till en god ekonomiskt organisation. Organisationen i sig har inget mål i att bli rik utan syftet är att medlemmarna i BRÖDER ska få en mycket god ekonomiskt stabilitet. Organisationen ska ta hand om ALLA medlemmar. Inom det ekonomiska för individen men likaså mentalt och fysiskt. En medlem agerar aldrig ensam om denna följer reglerna i organisationen.

Mål

Att skapa en grupp lojala BRÖDER som aldrig sviker varandra eller organisationen.

Att gruppens medlemmar blir ekonomiskt oberoende.

Del Mål

Att gruppen består av sex antal medlemmar inom det första tre månaderna.

Regler

§1 Presidenten kan bara avgå på egen begäran. Då träder Vice Presidenten in som President.

President är Tony Jacksson.

Vice President är Markcus Jacksson.

§2 Alla stora besluts fastslås av organisationens ledning som består av Tony Jacksson, Marcus Jacksson och Roland Jacksson. Finns en oenighet i ett beslut sker en omröstning. Majoriteten vinner. Vid frånvaro kan en person i ledningen ge sin röst till en annan.

§3 Nya medlemmar tas bara in efter att hela ledningen samtycker.

§4 Ett medlemskap kan ej sägas upp utan ledningens samtycke. Går en medlem ur organisationen utan lednings samtycke utdelas ett böter. Beloppet bestäms av ledningen. Betalas inte fulla beloppet på utsatt tid kan det straffas med värsta tänkbara straff.

§5 En medlem får ej tjäna pengar utanför organisationen. Om inte arbetet är lagligt och beskattas. Viss typ av svartjobb godkänns också.

§6 Om en medlem inte följder §5 utdelas böter. Beloppet bestäms av ledningen. Betalas inte fulla beloppet på utsatt tid kan det straffas med värsta tänkbara straff.

§7 En medlem får inte neka att han är medlem i organisationen. Endast vid polisiära utredningar. Har en medlem nekat till att han är medlem utdelas böter. Beloppet bestäms av ledningen. Betalas inte fulla beloppet på utsatt tid kan det straffas med värsta tänkbara straff.

§8 Om en medlem inte utför arbetet som ledningen bestämt eller följer lednings ordet. Utdelas en böter. Beloppet bestäms av ledningen. Betalas inte fulla beloppet på utsatt tid kan det straffas med värsta tänkbara straff.

§9 Organisationen kan avsätta pengar till laglig verksamhet i vinstdrivande syfte.

§10 Vi arbete går 40% av intäkterna till organisationen. 50% till arbetskraften och 10% till ledningen.

§11 Varje år den 13 maj, räknas kassan ihop och redovisas för samtliga medlemmar. En viss procentsats utdelas till varje medlem. Procentsatsen är följande.

Organisationen behåller 40% av kassan plus alla investeringar.

Resten av beloppet uppdelas på följande sätt.

Beloppet delas lika på antal medlemmar. Varje medlem i ledningen får 10% av de övrigas belopp.

Ex totalt belopp 1 000 000 kr. Antal medlemmar 6.

Medlem Y (sitter ej i ledningen) får då ca 166 000 kr. Denna måste sedan ge varje medlem i ledningen 16 600 kr.

§12 En medlem som får utdelning den 13 maj, måste ha varit medlem ett år. Viss undantag kan göras. (Bestäms av ledningen)

§13 Vissa typer av brott eller handlingar accepteras inte. Dessa meddelas muntligen vid ett medlemskap. Utför man något av dessa avstängs man som medlem på omedelbar verkan.

§14 Ledningen skall hålla ett ledningssmöte en gång i månaden. Vid behov mer.

§15 Ett möte med ledningen och övriga medlemmar skall hållas en gång i månaden. Vid behov mer.

§16 Ledningen är skyldig att se till att var medlem i organisationen har utdelat arbete varje månad för att ha en ekonomisk trygghet.

§17 Ytterligare paragrafer kan läggas till eller gamla ändras med ett demokratisk beslut från alla medlemmarna. Dock ej följande paragrafer §1 och §2.

4

Tankar

Tony satt med fötterna på skrivbordet och blocket i handen. Han läste alla paragrafer han tillsammans med bröderna skrivit ner. Det fick duga så länge. Mer för att knyta ihop säcken till att faktiskt bli en organisation. Han satt ensam och kontorslampan punktbelyste blocket han höll i. Runtomkring var det mörkt. Inga fönster men det var nog mörkt ute nu också. Dörren stängd, ville vara ifred ett tag. Dova röster hördes utifrån restaurangen och de andra var där ute. Han tänkte genom deras BRÖDER och var nöjd. Såg allt framför sig, visionen att knyta folk till sig, leda folk. Det skulle gå bra det här. Tony blundade och vicka stolen tillbaks i så lutat läge som möjligt. Skitbra, han älskade att få ta fram sina ledaregenskaper. Det kändes prima helt enkelt. Fattades det någon paragraf? Undrade han.

Plötsligt öppnades dörren med ett ryck. Han tappa balansen och fastän skrivbordsstolen var till för att gunga stort rasade den ihop och ett stycke Tony slog i golvet.

”Fuck” utbrast han. Han inte se vem kom in. Pistolen som legat på skrivbordet hade fösts till golvet av fötterna och den fastskruvade skrivbordslampan fick sig en fottörn. Den snurra ur läge och såg ut som en vissen lampa.

”Nämen oj Faan!” sa Rolle. ”Blev du skrämd?” man kunde inte ta miste på skadeglädje som fanns.

”Skit på dig. Vad vill du? sa han och reste på sig. Tog upp pistolen och la den i lådan istället. Smällde igen skrivborslådan och tittade surt på lillebrorsan. Ljuset utifrån köket stack in i det lilla kontorsrummet.

”Eddie är här” sa Rolle, han och hade fortfarande glädje i rösten. Nästan lite fnitter. Den präktiga Tony som aldrig gjorde bort sig, hade krälat golv.

”Okej Okej jag kommer.” Fram med den silvarfärgade pjäsen ur lådan igen och Tony placerade pistolen baktill vid skärpet.

”Måste köpa mig ett hölster”, muttrade han.

”Va?” sa Rolle.

”Nä inget.”

De gick ut i restaurangen där det var lite folk. Ett tiotal pers. Några stammisar och ett par ungdomar som Rolle serverade olagligt plus ett damgäng som åt middag. Mackan stod i baren med en öl i handen och Piskan hade ett förkläde på sig och satt barstol. Såg lite oproffsigt ut när kocken hängde bar, men skit samma tänkte Tony. I dörröppningen stod Eddie. En halvtjock afrikan i för tajta jeans och en ljusblå skjorta med högsta knappen knäppt plus alla andra, instoppad till tusen under skärpet. Spetsiga loafers och han såg nervös ut. Ansikter runt och krulliga håret kort. Ett misslyckat försök till att smälta in på Stureplan såg det ut som. Men av någon konstig anledning hade han under senare tiden dealat duktigt med kola ute på krogarna. Nu hade han ju inte degat det han skulle. men ändå. Han var den snäll varianten av langare. Kom från trasig miljö, drömde om att få vara rikemansbarn och tjäna stålar på knark. Rörde sig på rätt ställen för att få ut mycket snö, både i innerstan och i norrort. Det fattades ju tio nu, ingen stor grej egentligen. Då han kunde dra in sex gånger så mycket i månaden åt bröderna. Det som störde var att Eddie själv nu bevisa han inte sparade. Hade inget kapital, var en slösare. På ett halvår som han jobbar åt dem hade han inte lyckats lägga undan tio lakan? Körde relativt ny Bmw såg ut som Stureplan på halvstång och kunde inte hosta upp en tia. Skulle han få en till chans? Undrade Tony när de gick ut för att möta snubben.

Mackan tittade på Tony när Tony passera baren. Tony nickade mot Mackan och visade med handen, ”Jag sköter det här.” Men i samma stund vibrerade nokian i fickan för fulla muggar. Ner med handen i fickan, upp med skiten, den lös Garas. Garas!? Vad fan, vi snackade ju om honom precis och varför ringar han nu? Tänkte Tony. Snubben hade ju inte ringt på ett halvår minst. Ödet?

”Tjena Gubben” svarade Tony när nokian flippandes upp.

”Hej Tony! Skönt att jag fick tag på dig.”

”Inte varje dag vi hörs, blev förvånad när jag såg det var du. Vi snacka faktiskt om dig idag.”

”Där ser man.” rösten lät spänd, som han ville något viktigt.

”Whats up?”

”Behöver snacka med dig, tur du har kvar samma nummer. Kan vi träffas?”

”Är det viktigt?”

”Japp.”

”Okej vi kan väll ta en träff på söder då? Syns på Mest om tjugo?

”Skitbra Tony, är i Gamla stan så det passar fint. Syns där.”

De la på och lur ner i fickan. Istället för att gå fram till Eddie lutade han sig över baren till Mackan och Rolle och la en hand på Piskans axel.

”Gissa vem som ringde och vill träffas bums?”

Ingen av dem sa något, Mackan torka glas.

”Otto.” sa han sen.

”Ofan” sa Rolle. ”Vad ville han?”

”Vet inte, men tydligen var det viktigt. Så jag sticker och möter upp honom på söder.”

En för ung gäst ställde sig i baren. Kunde inte vara mer än sexton sjutton. Kille med polisonger och hip hop stil. Gangsterstil i överdrift. Han vifta med handen och Rolle tog beställningen.

”Vad gör vi åt honom?” frågade Mackan och nickade mot Eddie Stureplan.

Eddie stod kvar i dörröppningen som han väntade på sin dom. Spänd och förjävlig. De visste ju inte än om han hade degen, men oavsett så hade inte Tony bestämt om det var adios mr Eddie.

”Tar det sen. Otto nu och Eddie sen”, svarade Tony och slog lite lätt med handflatan i bordet. ”Slår en signal när jag är på g tillbaks.”

Han lämnade baren passerade bordet med fyra damer som var inne på lite för mycket vin och gick fram till Eddie.

”Har inte tid med dig nu, kom tillbaks imorgon.”

”Vilken tid då?” rösten var späd. ”Jag har..”

”Imorgon” avbröt Tony, öppnade dörren bakom Eddie och försvann.

Eddie blev stående kvar rakt upp och ner. Efter ett tag gick han fram till Mackan.

”Vilken tid ska jag komma?”

”Ingen aning Eddie,” sa Mackan.

Eddie försvann utan svar.

Mackan torkade av ett bord. Jävla alkis, ölspill och skräp. Grisar. Den lilla blomkrukan på bordet var proppad med servetter, tandpetare och annat skit. Han hade inte sagt något till de andra. Hade inte velat göra det än, visste inte riktigt hur han skulle kläcka ur sig det. Den enda som visste var Kim. Kim var helt okej. Idag hade hon inte varit här på hela dagen men hon hade fått honom att öppna upp då och då. Lustigt att han fått ett sådant förtroende till henne. Det var två saker han hade tänkt att ta upp med Tony. En var det Kim hade övertalat honom till och han var lite osäker nu på hur Tony skulle reagera. Han hade nämligen sökt och kommit in Södertörns Högskola. En fristående kurs, 20 poäng retorik. Konsten att kunna övertyga och övertala. För länge sedan hade han pluggat komvux på kåken och gillade det som fan. Nu hade han fått chansen till högskola. När han hade fått beskedet att han kommit in ville hela kroppen dansa vals och han skulle kunna steppa river dance för fulla muggar. Men han hade bara sagt ”Kul” till Kim och hon hade sagt ”Kul? Det här är fan underbart.”

Det var det första han skulle kläcka ur sig, men hur? Det rimma ju inte direkt med BRÖDER. Eller? Det kanske inte hade någon betydelse. Sedan var det en grej till, det var inte lika märkvärdigt men ändå? Han hade träffat en tjej i smyg. Visste inte varför det kändes att han var tvungen att smyga om det inför de andra, men de hade träffats nu i över två månader. Var ju ganska ovanligt att han gick på date eller hade ett förhållande. Hon hette Carro. De hade stött på varandra på ett gym i Täby. Trampat spinning i samma pass och han hade nästan svimmat av utmattning. Hon hade efter dusch, när skorna skulle på i hallen sagt; ”Du trampa på riktigt bra.” Han hade inte trott det var honom hon prata med först men efter hon frågat hans namn hade han frågat om fika. På den vägen var det. Men varför kändes det som han var tvungen att smyga om det?

”Vad tänker du på brorsan?” frågade Rolle och smiskade honom med en handduk i baken.

”Va, nä inget.”

”Jo då, du har ju fan stått där och torkat samma bord i en kvart.”

Den sista Mackan skulle nämna både skolan och Carro var till Rolle. Han kanske skulle skita i skolan ändå?

Kap 5

Rygg på Ryssen

Mest, Kök och bar. Torsdag kväll, ingen vakt. Lugnt på haket. Mest var uppdelat i två lokaldelar, en övre och en undre. Men det var bara en trappa, med få steg som skilde dem åt och ett valv. Till höger från entren, bar och bord. Till vänster, ner för trappan ännu mer bar och bord. Trevligt söderhak tyckte Tony. Han stod vid entren och sökte med blicken efter Otto Garas. Men när ingen Otto fyllde stället slog han sig ner vid baren och beställde in en cola. Den unga bartendern nickade och strax efter, glas med cola is och citron.

Han hade Eddie, Tjorven och Ali som dealade koks åt honom. Hela verksamheten drog in runt kanske hundratjugo lappar i månaden i vinst. De hade i sin tur några lirare som hjälpte dem att pumpa ut skiten på krogarna. Men de hade Tony ingen aning om vilka det var. Eddie låg på topp i att dra in cash. Men nu var förtroendet lågt. Tony fick kokset från Botan. En kille som ursprungligen var från Danmark men nu flyttat till Stockholm. Han funderade på Eddie. Tio lax kort. Inte bra. Eddie skulle för eller senare spricka på grund av ingen stake. Folk skulle se genom fasaden och någon gång var han ju tvungen att visa var skåpet skulle stå. Nu hade ju affärerna rullat på fläckfritt men dagen skulle komma då någon inte pröjsa Eddie. Vad skulle stureplans Eddie göra då?

Plötsligt en hand på axeln.

”Tjena Tony”

Tony vände sig om. Otto Garas.

”Hallå i luvan. Läget?” sa Tony tillbaks.

Den stora Otto, tog plats. Bredare varje gång de sågs, tjurnacken skvallra hård och det brutal ansiktet elak. Kort Dolph Lundgren frisyr och en skogshuggar kropp. Brutal. Rösten hes och ärrade händer och armar som varit med. Tony ställde sig upp från barstolen och kramade bjässen.

”Det knallar” sa Otto och vifta mot bartendern. ”En bira tack”.

”Så, vi snacka om dig idag faktiskt.”

”Ofan, hur är det med bröderna Jacksson?”

”Det går framåt” svarade Tony. Otto gav en känsla av att vara orolig. Han hade något nervöst i blicken.

De två var ju uppväxta på samma gata, gjort hyss tillamans i yngre dar. En gång som tolv tretton åringar rök de ihop på en kvartersgård, men efter det drog de lika. Inget groll utan tvärtom. Innan Tony gjorde sin treårs volta på kåken hade de varit varandra riktigt nära men efter muck så hade vägarna varit olika.

Otto hade byxorna en aning för högt uppdragna och en kortärmad skjorta som skrek HM i grått, instoppad till max. Vaför ska alla jävlar stoppa in skjortan? Tänkte Tony och tog en klunk.

”Så vad har du på hjärta?” frågade han när drickan svalts.

”Problem gubben, problem.” En stor suck från Garas.

Tony lyssnade och bjässen berättade.

Hans kusin Henke satt i ett riktigt dilemma. Tony visste vem Henke var. Hade inte någon direkt relation med honom. Men Hässelby var litet. Kusinen bodde på andra sidan centrumet än vad bröderna hade bott. Killen var yngre. Runt tjugotre, tjugofyra nu gissade Tony på.

Otta skakade på huvudet och sa;

¨Jag har försökt att övertala honom. Men han lyssnar inte. Helt plötsligt har han fått samvete. Du vet killen har ju varit med och gjort allt möjligt skit men nu helt plötsligt vill han göra rätt för sig.”

”Vadå rätt?” undrade Tony.

”Han blev vittne när några killar banka ihjäl en snubbe inne på en toalett.”

Nikita, tänkte Tony. Vilket jävla sammanträffande. Mycket hade hänt under dagen och allt på en gång. Först graven, som ioförsig var inplanerat, sedan iden och skapandet av BRÖDER, Ryssen som erbjudit ett mord och nu dyker Otto upp, som de tidigare snackade om och han berättar att kusin Henke är vittne till ett mord. Det kunde ju bara vara honom ryssen ville radera. Allt på samma dag. Något speciellt med den 13 maj.

”Så nu tänker han vittna och sjunga ut, fastän han vet att det är riktigt tunga killar som ligger bakom skiten.”

Ingen tvekan. Det måste vara han ryssen vill åt, tänkte Tony och snutta på drickan,

”Soppa och pannkaka är det sörru”, suckade Otto fram.

Otto fortsatte att berättade för Tony om det hela och han förstod inte varför Henke helt plötsligt ville snacka. Drog detaljer om historien. Killen hade på något sätt ändrat livstil totalt. Om två dagar skulle han upp till snuten igen och innan dess måste han ha ändrat historia. Otto visste ju att det skulle vara kaputt med kussen annars.

Tony berättade inte om Nikita.

”Folk vet ju vem du är Tony. Henke kanske lyssnar på dig. Bryr mig om snubben och vill inte det ska hände honom nått.”

Tony tittade på Garas. Den enorma bröstkorgen åkte in och ut på honom när han andades. Detta var det ultimata läget för Tony. Inte just nu, men om han kunde räta till situationen. Kanske lyckas övertala Henke att knipa käft och övertyga Nikita att situationen var under kontroll, skulle det nog var easy att binda Otto till BRÖDER. Han funderade också på att snacka med en svartmäklare och styra upp en kvart i stan till Garas, eller hyresvärden i fastigheten som de hade restaurangen i, om han vill ansluta till dem förstås. Garsa skulle nog vara en grym tillgång till organisationen en soldat långt in i blodet. Rolles tjat om att värva Otta var rätt.

Efter att ha lovat den store att han skulle följa med till hem till Henke under morgondagen återvände han till restaurangen. Klockan var nu sen kväll och han såg hur det hela kanske började ta form. Funderingar på övriga som han ville värva gick genom huvudet. Det fanns många att välja på men han måste tänka noga innan han valde att fråga. Otto skulle han fösrt hjälpa och sedan fråga. Eller?

Backa in i fickan, upp med handbromsen och motorn av. Det gnisslade om dörren när han steg in på haket. Måste göra något åt det jävla gnisslet, tänkte han. Ett par gnagare satt i baren och Rolle var upptagen att servera. Tony nickade åt lillebrorsan och fortsatte in bakom, in till kontoret. Han vill ha några minuter för sig själv. Tänka en skvätt.

Detta var första dagen. En del har säger att BRÖDER bildades senare. Men detta är den absolut första dagen enligt mig och Tony som organisationen startade. Jag var ju inte ens med men jag vet och Tony vet att från och med denna dag så var Tony beredd att satsa allt för att få BRÖDER att växa så det knakade. Han hade allt redan i sitt huvudet, visste hur han skulle gå tillväga och förmodligen så visste han att han, plus hans bröder gick in i detta, tog steget över tröskeln med sitt och brödernas liv som insats. Det här var dag nummer ett.

Tre dagar efter att de varit och besökt graven. Tre dagar efter 13 maj, låg Rolle ute och jobba på solbrännan. En filt och ett block, plus några pennor hade han tagit med sig till Rålandsåsparken. Låg där utfläkt med bar överkropp. Det var inte jättevarmt men han var inte ensam i den stora parken. Små öar av picknickfolk men ingen bada sol som han. Han ville jobba på färgen, kände sig blek och gillade inte solarium. Kunde inte ligga i de där trånga kistorna full med ljus. Klaustrofobi kanske. Hade han det? Kåken och häktet hade ju varit lugnt. Nej det var något med lamporna kanske. Var han Cancerrädd? Han böjde fram huvudet och tittade på bröstet. Den nakna bara bleka överkroppen lös. Smal men senig, den senaste bruden han erövrat på krogen hade sagt han var sexig.

Mackan var på ett gym i närheten och skulle slå en signal när han var klar. Klockan var lite över tolv. Senast två hade Tony sagt de skulle komma tillbaks. Både han och Mackan var fåfänga men på olika sätt, tänkte han och lutade sig tillbaks i solen. Skissen var klar. Riktigt nöjd var han. Uppdraget var slutfört. På blocket fanns en teckning av en tatuering de skulle göra. Hans uppgift att skapa loggan. Den skulle vara enkel men hård hade Tony sagt och lämnat fria händer till honom.

BRÖDER stod det stort på blocket. Enkla svarta bokstäver, ganska tjocka. Runt en cirkel som han ville betyda ”för evigt” och över bokstäverna men i cirkeln såg man konturerna av en grupp män. Från bröstkorgen och uppåt. De var i svart så inga ansiktet utan bara konturer, men man såg tydligt att det var en grupp som stod tillsammans som de skulle bli fotograferade. Fyra fram och två bak. De fyra fram var lite mer svagt ifyllda. Lite mer gråa.

Han var nöjd. Enkel svartvit logga. Undra vad Tony skulle säga. Tony kanske hade tänkt sig något helt annat. Men på kvällen hade de tid. De skulle tatuera in loggan alla tre. Det fanns ett ställe vid Hornstull. House of Pain som de skulle till. Ryktet sas att de ägts av HA, säker var han inte, men han hade för sig Tony hade sagt det. Solen låg på och han blundade. Färg färg färg tack.

Klockan var tjugo över två och när de klev in på Piskan. Något var inte som vanligt tänkte Mackan. Han stängde igen dörren bakom sig. Stannade upp lite och Rolle försvann in på toaletten. Fjollan skulle kolla om han fått färg, men han var ju nästan albino. Dörren tänkte han. Den gnisslade inte. Det var det som inte var som vanligt. Passet hade gått prima, ben och underarmar. Men han hade rusat genom repsen för att ta en snabbfika med Carro. Hon hade dragit och slitit i honom, ville att de skulle kila upp till henne. Efter mycket om och men hade de som två tonåringar sprungit upp i hennes lya vid Fridhemsplan. Det var något med henne som han fastnade för, så där jättemycket och han tror det var henne öppenhet. Han var ju raka motsatsen sluten som en tejpad mussla, men lika barn kanske inte leka bäst. En snabbis mitt på dagen blev det. Tiden var liten och själva stressen hade gjort att det inte gick för honom. Hon hade fått en sjuhelvetes orgasm, lät det som. Vild sex i den trånga soffan men han var orolig att komma försent till restaurangen. Så det gick aldrig för honom. Och sent kom de, han och Rolle.

Tony kom ut från köket. Saga tätt bakom med några tallrikar. Två ensamma kunder satt bord och vänta dagens. Doften av grillat kött spred sig och Saga severade Piskans verk.

”Sena”, sa Tony som var en tidshitler.

”Sorry” sa Mackan lite lågmält och hällde upp ett glas hallonsaft från en tillbringare som stod på bardisken tillsammans med en korg, med nybakat doftande bröd.

”Var är Rolle?”

Mackan nickade mot toaletten.

”Vi har brådis nu. Vi måste vara i Bergshamra om tio och jag vill inte komma försent. Det är Nikita vi ska träffa.” Tonen var sur och irriterad. Tony gick bort mot toaletten och bankade på dörren.

”Bråttom Rolle, vi har en tid att passa.”

Rolle kom ut och höll på att tragla på sig t-shirten.

”Inte mitt fel”, sa han och slog ut med armarna. ”Det var fan Smörgås som aldrig kom. Jag väntade vid Rållis.”

”Skit samma vems fel. Kom nu.”

De hastade ut genom dörren och slängde sig in i bilen.

”Kalla mig inte smörgås”, sa Mackan innan han startade kärran.

Saga stod kvar inne på haket som ett frågetecken lite undrande var det skulle. Hon var van, fick aldrig veta. Bröderna flängde fram och tillbaks hela dagarna och dök upp när det behagade. En gång på hennes lediga dag, en kväll, dök hon in för att säga hej. Fyra unga tjejer satt vid ett bord men ingen i baren och ingen köket inte heller någon på kontoret. Missförstånd mellan Rolle och Mackan. Båda hade lämnat stället. Hon tror inte att Tony visste om det.

Piskan stack ut huvudet från köket.

”Vart skulle de?”

”Ingen aning”, svarade hon och ryckte lätt på axlarna. Den icke gnisslande dörren öppnades. In kom den där mörkhyade killen som sökt killarna för några dagar sen och kommit igen. Nu var han för en tredje gång. Hans rosa skjorta lös mot den mörka huden. Han gick fram till Saga.

”Är Tony här?”, frågade han med samma klena röst som förut.

”Du missa dem precis. De stack bara för någon sekund sen.”

Tyst i bilen. Mackan skämdes för att han kommit försent. Rolle fattade inte varför solen inte tog och undrade i tysthet varför Mackan varit sen. Han brukade ju vara punktlig. Tonys tankar var i mötet som de skulle till.

Träffen med Henke, Ottos kusin, hade gått smärtfritt. Helt klockren. Tony hade stampat in och förklarat läget. Det var bara att knipa eller flytta till andra sidan jorden. Inget hot eller så, utan bara tryckt på allvaret. Henke som innan fått fnatt och velat rensa sitt egna skit med att börja vara helt ärlig och agera som svensson, hade innan varit bestämd på att vittna. Han hade ju redan dragit sin story för snuten vad han sätt och skulle nu upp på station och bubbla mera. Men Tony fick honom på andra tankar efter en timmes snack. De han skulle vittna mot var bland de värsta rövarna i stan, om inte i hela landet.

Så dagen efter, när det var dags för snuten, ändrade Ottos kusin sin historia och förklaringen var att han hade en personlig biff med grabbarna som satt åtalade för mordet. Han hade velat sätt dit dem som hämnd men ångrat sig. Historien var i detalj men utredarna hade förmodligen fattat. För att styrka att historien var sann inför Nikita hade Tony placerat en digital fickminne från teknikmagasinet i skjortfickan på Henke. Så han hade hela förhöret inspelat på band. Över en timma hade stackaren blivit grillad av två luttrade utredare, hotat honom med åtal och allt möjligt men kusinen stod pall. Nu hade Tony bevis för att han lyckats ändra Henkes story.

Planen var nu att snacka med ryssen, få honom att backa, sluta leta någon som ville ta kontraktet på Henke och framstå som Tony städat undan skiten som en tjänst. Att han fixat saken på annat sätt och det borde väga tungt. Ingen vill ju beblanda sig med kontraktmord om de inte var ett måste, om man säger så. Det fanns en risk att skiten slog bakut att Nikita tyckte Tony gått bakom ryggen på honom. Men det återstod att se.

”Vill du se loggan?” frågade Rolle och sträckte fram blocket mot Tony, från baksätet.

”Inte nu Rolle, vill fokusera på hur jag ska lägga upp det till Nikita.”

Tyst igen.

De svängde upp på bergshamraleden och hade bara några minuter kvar tills mötet var bestämt. Mackan gasa lite extra och hästarna jobba varma under huven.

Eddie, tänkte Tony. Fan skit också. Han hade skjutit upp mötet med Eddie förut och sagt han skulle komma idag vid strax efter två. Hade dubbelbokat igen. Jävlar. Nu fick han nästan lite dåligt samvete men det kunde inte hjälpas. Det här var viktigare. Mycket viktigare.

Solen i moln och asfalten hård. De gick mot porten. Mot en bilmeck som inte var bilmeck. Där hade Nikita bestämt möte. En gång tidigare hade Tony varit där, för bra många år sedan. ”BH bilmeck” lös den svartvita skylten över garageinfarten. Verkstaden var en insprängd lokal i ett hyreshus. En garage port som ledde ner under huset och en liten trång port bredvid. En ringklocka vid sida om som hängde på tre kvart och hade skylten varit borta så skulle lokalen på insidan vara helt osynlig. Ryssen hade många tillhåll, detta var ett.

Utan att ringa på klockan stega Tony in och de andra efter. En brant nedförsbacke i en låg infart. De traskade ner och där nere skymtade de några bilar under ett par blinkande lysrör.

När de kom ner helt såg de att det var en svart Bmw och en röd Porsche som stod något slaktade. Verkstaden såg ut som förut. Bildäck och delar, verktyg och skitigt. Ett kontor till vänster som lös, en glasruta till kontoret och där inne satt Nikita och gungade på en stol såg det ut som.

Plötsligt small det till bakom dem och ljudet från dörren som slagits igen ekade i det skitiga garaget. Alla tre vände sig om. Gorillan som varit med Nikita vid deras restaurang kom gående mot dem ner för branten. Såg mer brutal ut i den dåliga belysningen. Men chocken kom när han kom närmare dem ut i ljuset. Jätten höll i en k-pist. Ett svart vapen av den nyare modellen. Tony såg direkt att det var en MP7. Den var riktad mot dem.

Skrammel från verkstaden och de vände på sig igen. Nikita kom mot dem och med sig hade han ytterligare en gorilla som såg exakt lika dan ut som nummer ett. Måste vara tvillingar tänkte Tony. Nu var han osäker på vem av dem så varit med till Piskan. Nikita kom fram till dem och sträckte fram handen.

Något var fel. Bjässen i branten hade stannat och k-pisten var riktad mot backen.

”Tony” sa Nikita när han sträckte fram handen.

Tony skulle precis hälsa när Nikita istället gav honom en rejäl örfil så det ekade i hela verkstaden. På en hundradels sekund drog Mackan fram en pistol och riktade den mot huvudet på Ryssen.

Om min bok ”Jag är Wanted”

Min mejl är wantedblack@gmail.com

Min andra blogg på CrimeNews

bok



Kommentarer

  1. mycket spännande slut =)

    Skrivet av SB — 12 Aug 2009, 21:04

En bloggtjänst levererad av DistansData Webbyrå Webbshop och Hemsidor