Blogg gratis Logga in

WANTED

19 Jul, 2009

wanted | 19 Jul, 2009 | Matt | (2329 Läst)

Matt - Krigsögat Del I

Ibland drabbas det samman, men ibland vill de ha fred. Och någon i skiten vill ändå, i kärlek till en nära kräva hämnd. Blodad hämnd.

Har fyra olika kategorier. ”Huvudkategorier” består av min vardag, mina tankar och storys om mitt förra liv. ”Om skriva” lägger jag inlägg som handlar om tankar, ord, om att skriva och den branschen. Sedan har vi ”Matt” där jag lägger ut inlägg, fiktiva berättelser om just ”Matt”. Till sist”youtube och bilder” som det låter. Mina egna klipp och bilder plus andras youtube som jag rekommenderar.

Här kommer ytterligare ett avsnitt av Matt. För er som är nya och vill ta del av mina fiktivta berättelser om Matt rekomenderar jag börja från början av Matt. De är tagna ur verkligheten med viss ändring och även med fiktiva personer. Om hur det kan fungera, var eller är i den undre delen av världen i Sthlm. Annars kan ni ju ta del av en riktig verklighet och börja från absolut ruta ett på bloggen – om mitt liv.

Krigsögat Del I

På väggen Tupac och ur mp3lurarna strömmade hip hop. Det var lördag och Manne satt i sängen. Han stängde av musiken och la spelaren på en byrån, tittade ut i fönstret och såg massa familjer. Robban och hans morsa och farsa satt där ute bland de andra. Han tittade ut lite men vände sedan bort blicken och gick ut i rummet. Stig mötte honom i trappan ner, en av personalen på behandlingshemmet.

”Tjena Manne, ska inte din morsa komma?” frågade Stig.

Manne stannade upp.

”Vet inte, hon sa det men ja.. förmodligen inte.”

Det var besöksdag på hemmet och de flesta fick besök av någon. Manne hade varit här i snart sex månader och hans morsa hade bara kommit på besök en gång. Så fastän hon sagt i telefon hon lovade komma denna gång så förväntade han sig inte det. Han fortsatte ner för trappan och passerade folk, gick in i köket och plockade ur en saftkanna ur kylskåpet. Hällde upp ett glas, tog en bulle från fatet och gick upp till rummet. När han ätit upp bullen tog han fram plastfickan ur byrålådan och bläddrade fram det senaste brevet. Han hade redan läst det flera gånger men ville läsa det igen.

Hej lillebrorsan!

Hur är läget? Är det schyssta mot dig på hemmet? Hoppas du sköter dig och inte strular till det igen. Inte för jag ska säga något men du är annorlunda brorsan. Du får fan inte hamna i samma skit som jag. Lova det. Mamma har ännu inte varit här på besök, jag tror hon är tillsammans med Rolle igen. Att hon klivit på punderiet igen tillsammans med den gubbjäveln. Men bry dig inte om det, lova det. När jag kommer ut så flyttar vi ihop och så styr vi upp allt. En av mina polare har en firma som hyr ut personal och han kan fixa jobb åt både dig och mig. Förresten så har jag överklagat min dom, det har kommit fram lite nya saker och min advokat kanske tror jag kan få strafflindring med något år. Jag kanske kommer ut redan till nästa sommar! Försök att vara kvar på hemmet och strula inte till det. Du skev att du skulle börja plugga! Fan var bra. Gör det och sköt dig så löser vi skiten sen. Det sista du vill är att hamna på kåken som jag, jag lovar det är inte kul! Jag fick höra från några här inne att Erik, du vet grannen till morsan hade strypt sin kärring, fattar du? Han som hela tiden var jävligt schysst mot oss när vi var små. Fatta inte varför men tydligen flippa han totalt över något. Ja, ja. Sköt dig och skriv snart!

Älskar dig Storebror!

----------

Bandet rullade och väskorna låg på rad. Svart, grön, golf, svart, barnvagn och det vällde fram i olika former. Folket trängdes vid Arlandas rullband och Matt var inte sämre. Han såg en av deras röda väskor komma, trängde sig fram och råkade trampa någon på tårna. Ett grymt komm och Matt sa ”Ursäkta”. När väskan kom nära och inom räckhåll ryckte han av den från bandet och passade vidare den till Lamina som stod bakom. En väska kvar.

Resan hade vart helt tokbra. Allt klaffa perfekt. Hotellet var suveränt, inga konstiga barnfamiljer som väsnades utan tvärlugnt. Lyxigt värre och veckorna hade bara seglade fram vid pool, strand, restauranger och spansk sol. Kunde inte bli bättre. Lamina var också supernöjd. Men nu var de tillbaks, Stockholm, vardagen vänta och flykten var slut. Det var lördag och Matt ryckt andra väskan från bandet. Med hela bagaget begav de sig med vagn – Inget att tulla och de rullade ut. Klockan var runt tolv på dagen och flyget hade knappt känts, smidigt som fan.

”Älskling jag ska bara köpa en kaffe och tidning, väntar du här?”

Han hann inte svara utan hon försvann bort. Matt stod kvar vid vagnen. Under semestern hade hon börjat kalla honom ”älskling”. Skulle han börja kalla henne det tillbaks? De hade varit tillsammans fem månader nu och hon hade också sagt att hon älskade honom vid ett tillfälle, men han hade låtsas sova då men hörde glasklart och visste inte ja.. han tyckte ju om henne förbannat mycket, hade aldrig känt så fort för någon tjej tidigare men ”älska” var fan tungt ord att kläcka ut sig. Sex sju minuter senare kom hon tillbaks med en kaffe och tidning. De rullade ut mot taxibilarna och tog tag i ett åk direkt. När Matt höll på att släng in väskorna bak och precis när Lamina hoppade in i bilen dök ett välkänt ansikte upp. Wood som han kallades kom gående med två tjejer som släpade på varsin väska.

”Tjena Schack!” sa Wood och slängde fram en hand.

Matt hälsade. Wood, ett anabolamonster och tatueringarna vällde fram under t-shirten. Hästsvans och ansiktet såg ut som krig. Spetsigt och grovt. Han var inte så lång men bredden på kroppen vägde över kortheten.

”Hur är läget och vad fan gör du här?” frågade Matt.

”Hämtar lillesyrran och hennes polare.” Han nickade mot tjejerna. ”De har varit på hollyday i Turkiet. Själv då?”

”Två veckor i Spanien med tjejen.”

De småsnackade lite men lämnade Matt inom kort, ”plikten kallar” sa han och försvann efter de skakat tass. Tjejerna gick efter och de tre gick bort mot en röd stadsjeep. På Woods breda ryggtavla, på den svarta t-shirten stod det stort ”SWEDEN WARRIORS” och under deras döskalle. Matt drog igen bagageluckan på taxibilen och hoppade in bredvid Lamina.

”Vän till dig?” frågad hon.

”Ingen jag känner bra, men vi hälsar.” svarade han. ”Roslagsgatan”, sa han sedan till taxichaffisen och de började rulla. Hon drack kaffe ur muggen och tittade ut. Han såg framsidan på Aftonbladet som låg på andra sidan om henne, på sätet. Det stod ”Gängkriget mellan..” sedan såg han inget mer. Tidningen låg vikt.

”Älskling, kan du ge mig tidningen.”

Hon log och gav honom blaskan. Matt vek ut den – ”Gängkriget mellan Bröder och Sweden Warriors har spårat ut – säger en medlem ur Bröder”. Matt läste artikeln.

----------

Två dagar senare – Måndag och Matt satt framför nyheterna. Det var kväll och han hade precis hämtat en pizza. Hawaii och till det en cola. Lamina jobba sent och efter nyheterna skulle han se köra igång rullen Pusher som han sätt ett tiotal gånger. Mitt i tuggan drog det igång ett reportage om skiten mellan Bröder och SW igen. Mycket om de båda gängen nuförtiden. Tydligen hade en bilbomb sprängts i Bagarmossen och två skottlossningar skett som polisen misstänkte hörde till kriget. Även två krogbråk varav två personer hade blivit snittade ordentligt. Allt hade hänt när Matt låg strand. Ingen hade strykt med under Matts semester, men det var bara en tidsfråga när någon skulle dö igen. Närmaste tiden hade tre kolat, en i varje gäng och en civil. Men nu var det ett tag sedan en begravning var knuten till kriget. En reporter snacka på om kriget och polisen varnade allmänheten. En snubbe som satt med skuggat ansikte och förvrängd röst talade om hur de aldrig skulle backa – de var Bröder men Matt kunde inte känna igen snubben. För mycket skugga. Tydligen hade en blivit knivhuggen inne på kåken också, nu i dagarna. En medlem av WS, och den knivhuggna låg med allvarliga skador på akuten.

Matt tuggade pizza och när nyheterna ebbade bort med vädret slog han på den danska rullen Pusher. Han somnade innan slutet av filmen och mobilen pep vilt inne från köket. Han hörde inte utan sov som en stock. Vakna till för att armen stack som fan. Han hade legat på högerarmen så den tappa all känsel var bortdomnad totalt. Matt kollade på klockan, kvar över ett. Reste sig och gick in i köket. Pulade ner pizzakartongen i en påse och satt glaset i disken. Kollade till mobilerna. En hade tolv missade samtal. Shit, tänkte Matt. Vem fan var det som vill något nu då? Det var inte Lamina, det var inte den luren som hon hade numret till. Han tittade men de alla var från ett nummer han inte kände igen. Vem fan vill vad, tänkte han och ringde. Det tutade, efter fem, sex signaler svarade någon...

”Hallå”

Matt kände direkt igen rösten, fastän det bara var ett hallå. Tony från Bröder.

”Du ringde”, sa Matt.

”Ja, och du svarade inte. Men bra att du ringde. Hör du vem det är.”

Matt fattade, Tony ringde från nytt nummer som bara var till för detta samtal. Han hade det hett om öronen nu och kunde inte vara för försiktig.

”Jadå, somna framför burken, utan att höra.”

”Okej, du kan du ta dig till platsen vi träffade på förra gången.”

”När då?”

”Nu.”

”Nu?” sa Matt och tittade på klockan igen.

”Japp, jag skickar en snubbe som möter upp dig och så får han ta dig till mig, bra om du kunde komma, viktigt.”

”Okej, inga problem, är där om en tjugo.”

De la på. Måste ha med kriget att göra tänkte Matt och hoppa i västen. Hämtade en pistol från sovrummet och stampa i skorna och en lång rock. Tittade sig i spegeln och drog bak håret. Fan han såg riktigt stilig ut i rocken plus lite solbränna och allt.

----------

Tjugo later. Matt satt i bilen, gäspade stort. Knappt några bilar på parkeringen. Helt öde och fältet var helt svart. Undra vad Tony ville egentligen. Men han hoppades på att det hade med slantar att göra. Började bli lite halv torrt i kassa. Deg hade han ju understoppat i den så kallade kriskassan. Men den fick han inte röra, det var också hans pension. Eller början, han ville skrapa ihop tillräckligt mycket och öppna något, han hade lite internetideer som snurra, och bra kontakter i Kina faktiskt så möjligheter fanns. Men inte nu. Ett par lyktor sågs på avstånd. Såg ut som ett par volvolysen, fan alla körde volvo nuförtiden. Bilen svängde in på parkeringen och gled upp bredvid honom. En ruta åkte ner och Matt tryckte ner sin dora. Zuma satt i passagerarsätet på andra bilen, Bagera syntes vid ratten.

”Tjena Schack”, sa Zuma. ”Tony vill träffa dig.”

”Jo, jag vet. Det är därför jag står här mitt i natten ute i mörkret.”

”Lustigkurre som vanligt” Zuma log. ”Följ efter oss och slå av lurarna. Tony har blivit jävligt försiktig.”

Matt droppa batterierna på mobilerna och Volvon backa och svängde ut. Matt efter. De körde in mot stan och ut på Vallhallavägen. Ner till Roslagstull och sedan ut mot norrort. Matt kikade i backspegeln men det såg ut att vara lugnt – inget följe, ingen snut. Vid Universitetet ökade de farten, det var kort med bilar mitt i natten och de passerade en nattbuss. Volvon blinka höger som de skulle svänga ut mot Djursholm vid en avfart men tog ut mot Sollentunavägen. Följde den rakan en bra bit och drog sedan höger upp i ett bostadsområde. Så det var här Tony höll sig gömd, tänkte Matt och ticka höger han också. De fortsatte in i området, passerade massa villor och några hyreshus, in på en grusväg och skog. Ett hundratals meter in på den smala vägen stannade volvon. En mörk stadsjeep stod mitten på vägen och blockade totalt. Den slog på ljuset när volvon stannade. Zuma klev ur volvon och gick fram till jeepen, snackade med någon och sedan tillbaks till volvon. Jeepen backade in snett till höger så de kunde komma förbi. De fortsatte in ett hundratals meter. Tät skog på båda sidorna och sedan syntes en gård. Fyra fem bilar utanför vid en stor grusplan. Gården bestod av ett stort tvåvåningshus och ett mindre hus till vänster som såg ut som en lada. Två killar stod på verandan till huset och över det hela vilade ett tungt mörker. Det ända ljus kom från fönsterna och en stark lampa som lyste upp verandan och delar av grusplan. Volvon körde upp på grusplanen och parkerade bredvid de andra bilarna, Matt likaså. Han klev ut och blippade låst. Zuma kom fram till honom. Bagera klev bort till grabbarna på verandan.

”Är du beväpnad?” Frågade Zuma.

”Självklart”, sa Matt och drog fram sin Glock 19, gav den till Zuma och de gick över grusplan som knastra under skorna. En av killarna på verandan muddrade Matt innan de gick in. Matt kände inte igen någon av de två som stod vakt.

Matt hade blivit hänvisad in i ett kök. Köket såg något slitet ut och Matt slog sig ner på en träsoffa vid ett tungt ekbord. Röda gardiner hängde för fönsterna och i taket hängde en gammal lampa i guldfärg och lyste över bordet. Zuma ställde sig vid spisen med armarn i kors.

”Tony kommer strax”, sa han.

Matt nickade. Zuma hade förändrats sedan han blev medlem i Bröder, tänkte Matt. Men de flesta gjorde det. Det var som de blev helt uppslukade i skiten. Zuma var försig redan totalt egen förut och psykopatkonstig – men nu snacka han knappt med Matt. Som om deras kåktid aldrig varit. De hade kommit bra överens där inne. Men det är klart, skiten påverkar och det hänger allvar i luften...

Tony klev in i köket med hans brorsa Mackan efter sig. De slog sig ner framför Matt hälsade och Tony tittade allvarligt på Matt. Mackan också, men han såg alltid ut som krig i ansiktet.

”Förstår du varför du är här?” började T med.

”Jag har mina misstankar.”

”Du är bra Matt och det är inte bara jag som tycker det. Utan Micke Hammar också.”

Matt lyssnade. Micke Hammar, presidenten i SW.

”Som du fattar så håller det här kriget på att spåra ut totalt, våra jävla affärer blir drabbade och snuten gräver som fan. Själv får man gömma sig som en jävla råtta.”

Ovanligt att Tony svor, tänkte Matt. Han brukade alltid snacka rent.

”Vi har båda givit fem namn på folk som båda av oss tror har stake och kapacitet att fixa en sittning åt oss. Med bevakning och säkerhet som är totalt neutral. Ditt nanm gavs av både mig och Hammar. Så vi frågar dig om du kan fixa det.”

”När?” Frågade Matt kort.

”Så fort det går, på neutral mark och dina gubbar måste vara plockade av dig Matt, ingen får vara medlem i någon typ av grupp. Inte våran organisation, inte SW, inte Bandidos eller Änglarna, OG, eller någon hangarounds alls. Du får styra helt i skiten men garantera både mig och Hammar att det kommer skötas snyggt.”

”Så ni vill ha fred alltså?

”Vapenvila åtminstone, skiten har gått för långt. Jag och Hammar delar på kostnaden och degar dig en sextio, plus att du kan ge gubbarna som ställer upp en tia var. Men det måste fan ske snart.”

Matt funderade. Han skulle behöva minst sex gubbar. Ett bra ställe och snart...

”Hur snart?”

”Inom en vecka. Måste det nog ske.”

”Okej” sa Matt. ”Jag fixar det. Men allt kommer då skötas på mina villkor.”

”Jo, det är det som är grejen.” De skakade hand.

-----------

Manne drog luvan över huvudet och gick ner i tunnelbanan. Det var Tisdag förmiddag. Han var hungrig som fan, men han hade bara hundra spänn plus lite mynt. Skulle vara nice att dra förbi plattan och mecka en fet med någon där, men han avstod. Inte nu, han ville ut till Högdalen så fort som möjligt. Ut till brorsans kvart. Jävla kukställe, behandlingshemmet alltså, de kunde köra upp sin jävla behandling i röven. De fatta ju nada. Nu när brorsan hamnat på sjukan blev det droppen för honom. Manne hade stuckit, igår natt och slaggat hos en polare i Västerås, rymt från stället och var nu på Centralen och påväg till brorsans kvart. Han slank genom spärrarna och ner i tuben. Han stötte till en kärring med kassar och trängde sig i rulltrappan. De hade sagt att brorsan kanske inte skulle klara sig. Just de orden ekade i honom.

Något senare stod han vid dörren till brorsans kvart. Han drog upp sin nyckelknippa och leta fram nyckeln. Var ett bra tag sedan han var här, men tydligen betalde SW hyran åt honom nu när brorsan satt på kåken. Han låste upp och klev in. En unken doft slog honom och kvarten låg i mörker. Manne hade bott med brorsan för några år sedan. När morsan kickad ut honom och saknade den tiden, bara hallen fick honom att tänka på det. Han tände upp och halkade på en massa reklamblad. Stötte sig mot väggen men tog sig in i köket. Kollade i skafferiet men tomt, eller inget ätbart varjefall. Fortsatte in förbi vardagsrummet och in i sovrummet. Han satte sig på sängen och tog en fotoram från byrån. Det var på han, brorsan och en polare till brorsan. När de varit ute i skärgården för några år sedan. En tröja låg på sängen, en luvtröja. Han höll upp den. SWEDEN WARRIORS stod det pr ryggen stort och under deras döskalle. På bröstet i mindre text – ”S2RIP” som betydde soldier till döden och visade på brorsans rank i organisationen. Han var fullvärdig medlem men även en soldat och någon som varit med länge. Nu låg han inför döden för han blivit knivstucken på kåken av någon i Bröder. Manne gick ut i hallen kollade om telefonen funkade och signal hördes. Han ringde en polare.

----------

Samtidigt så satt Matt i sitt kök. Han skrev upp namn på killar. Sex gubbar hade han bestämt sig för att han måste ha. Han hade tio namn på lirare som han visste var hundra, skulle palla och inte var medlemmar i någon organisation. Det var ingen liten grej att styra upp den här skiten, få en sittninge mellan dem. Skulle det spåra ut skulle Matt kanske få stor skuld men gick det hem, blev det vapenvila eller kanske rent av fred så gynna det Matt på många sätt. Hans namn skulle bära ritigt tyngd, eller mer tyngd och relationen med båda grupperna skulle stärkas, det skulle rent ut se jävligt bra ut för honom. De första sex han hade på listan var...

Ramma, Danny, Olle, Raschad, Barken och Andy.

Det var ju inte alltid lätt att få tag på just dessa killar. Men han visste att alla var ute varje fall. Matt hade skrivit upp fyra till om någon av de första sex inte ville. Förmodligen skulle de inte vara någon problem eftersom de också då skulle få stärkta band till grupperna. Alltid bra även om man inte ville direkt vara medlem. Han visste att var och en av dessa hade blivit erbjudna medlemskap i någon av de stora organisationerna, men alla hade tackat nej. Ramma var ju Ramma, han skulle mer ställa upp för att hjälpa Matt. Danny var en totalt psykopat, en av de värsta som fanns i landet – iskall och jobbade ofta med indrivningar, utpressningar men gjorde det inte för stålarnas skull, utan var bara ren psykopat utan gränser. Olle, Lång Olle – var två och tolv lång och bred som fan. Ett berg som ägde några gym och varit jävligt tung och respekterad. Raschad en kurd från Skärholmen, tuff solokille som många gånger hjälpt Matt i olika arbeten. Lite för mycket fest för Matt att hänga med utöver jobb men jävligt schysst. Barken, tung lirare från Uppsala som kände alla och Andy en ökänd rånare som tidigare fungerat som språkrör mellan olika organisationer. När Juggarna och HA kriga hjälpt Andy till att rensa luften. Det handlade som sagt inte om degen, för dessa grabbar utan att ställa upp och rensa luften, att kunna göra något så själva kriget la av och med det få stärkta namn och band.

Matt började ringa runt. Han sa inget på luren utan bestämde bara tid och mötesplats. Lite ”ringa runt” blev det och jaga nya nummer till några men den ända han inte fick tag på var Danny och ingen hade hans nya nummer. Efter det så ringde han en annan polare som hade nycklarna till en gård som hette Pollackstorp. Det var en gård som ägdes tidigare av SEB som ett familjetorp för de anställde. Var öppet på somrarna för deras familjer. Hade pool och massa andra saker, som pingis, kanoter, basketplan och stora grästytor med flera hus. Banken hade förut fester där och aktiviteter för anställda men nu stod det öde. Torpet skulle säljas men ingen köpare hade nappat och Matts polare hade hand om skiten nu när det stod öde. Men det bästa var att det låg långt ute på vischan i skogen och att det också var omringat med ett högt träplank. Henke som skötte stället hade för en månad sen haft en grillfest där och bjudit Matt. Det perfekta stället att ha en stor sittning på. Tio minuter senare var det bestämt att Matt skulle möte Henke i stan för att snacka om skiten, men det skulle förmodligen inte bli några problems.

----------

Javan smaka förjävlig, han spottade ut den och vad fan, jävla skit. Byxorna fick kaffefläckar. Matt stod utanför seven vid Honrnstull. Seven eleven kaffet brukar ju ligga riktigt bra i käften men nu smaka det fan råtta. Han svor för sig själv och kastade resten i soptunnan. Ramma dök upp bredvid honom.

”Hej gubben!” sa Ramma och hälsade. ”Fan vad du ser grinig ut då.”

”Ja, något fel på kaffet.”

”Hur var det i Spanien?”

”Jo, det kunde inte bli bättre. Men nu är man tillbaks.”

De fortsatte att snacka några minuter. Matt hade tvekat på Ramma för att han jobbade i vidobutiken, som var ägd av en medlems fru i Bröder, men bestämde sig sen för att det inte borde klassat som ej neutral. Nej Ramma hade ju inget med organisationen att göra. Fem minuter senare dök en bil upp. En svart Merca combi. Den stannade och parkerade. Ut klev ett välkänt ansikte – Andy.

Fortsättning kommer inom några dagar...

Om min bok ”Jag är Wanted”

Min mejl är wantedblack@gmail.com

Min andra blogg på CrimeNews

bok



Kommentarer

  1. Riktigt bra, i den här takten har du snart material till en ny mycket läsvärd bok.

    Skrivet av NoName — 19 Jul 2009, 15:51

  2. Hej Noname

    Tack för kommentar. Jo meningen är lite att bygga upp en karaktär - "Matt" som jag senare ska skriva en bok på. Som lever i samma värld som de karaktärerna som i boken "Tatuerat BRÖDER". Om karaktären redan är "känd" så kan boken bli mer eftertraktad.

    Men först håller jag på att skriva "Aldrig mera Wanted" som är direkta uppföljaren på "Jag är Wanted". Sedan ska jag avsluta boken "Tatuerat Bröder" också - som är två tredjedelar klar.. Vill ha flera alternativ sen att gå på. I strävan att släppa flera böcker.

    "Matt" är på något sätt ett experiment från min sida att se om själva karaktären håller. För det är ju lite twistat att skiva om en snubbe som gör "onda" handlingar men som man ändå ska tycka om - på ett sätt. Det behövs för att boken ska hålla.

    Lite kuriosa bara. Hoppas allt är lugnt med dig annars!

    Wanted.

    Skrivet av wanted — 19 Jul 2009, 16:13

  3. Många bollar i luften, imponerande.

    Tycker du lyckas ganska bra med att beskriva Matt som en hårdför typ, som man ändå tycker verkar vara jäkla reko.

    jodå, jämna plågor, men dagarna går ju!

    Skrivet av NoName — 19 Jul 2009, 16:38

  4. Satt och fundera lite. Har du aldrig tidigare kommit på tanken att du hade förmågan att kunna just skriva böcker eller kanske ännu mer att kunna förmedla berättelser på ett fängslande sätt.

    Eller har det kommit nu i efterhand när tiden har funnits att fundera tillbaka lite?

    Skrivet av NoName — 19 Jul 2009, 16:42

  5. Tja wanted!!!!jag diggar dina berättelser om matt,hård kille men lojal till sina vänner.han ger och tar respekt.jag väntar tills dina böcker kommer.jag har många vänner som dig,och jag var nära på bli sån jag med.men en av mina bästa polare fick en lång volta på 8år,så jag tog ett steg tillbaka.fortsatt och kämpa, efter regn kommer sol. mvh chobban

    Skrivet av chobban — 19 Jul 2009, 18:00

  6. Noname

    Nja - som yngre fick jag beröm av min svenska lärare på högstadiet. Jag var urusel på att stava men hon tyckte jag hade en förmåga att berätta som sagt. Men min frånvaro var större än min närvaro och jag tog inte hand om det. Utveckla det inte. Sedan är det ända jag egentligen skrivit efter är brev innefrån häktet och kåken till bland annat min son och hans mamma. Annars har jag inte skrivit många rader än massa byråkratiska texter när jag körde eko.

    Så det har kommit nu när jag började blogga. Har kikat lite på mina första blogg inlägg och ser en ganska så stor utveckling och folk har sagt att det är omöjligt att kunna skriva så pass när man aldrig har skrivit tidigare. Men på något sätt ligger mitt koncept i att bara "skriva av mig" - sa det till min förläggare att när jag skriver av mig utan något egentligen upplägg så blir det bäst. Boken "Jag är Wanted" skrev jag i stort sätt rakt upp och ner på några månader. Fick hjälp av en kille här från bloggen som varit trogen läsare. Han läste genom kapitel efter kapitel och skicka över lite förslagsändringar och så kanske jag redigera lite smått. Men det känns som det blir mer rakt och ärligt när jag skriver utan att tänka för mycket.

    Och är det något jag vill mina texter ska visa eller vara, även Matt, så är det - rakt. Men speciellt de texter och böcker som har med mitt liv att göra. Men vi får se jag kanske blir helt sågad.. av de litterärt kunniga. En annan sak är att jag gillar att hitta på nya ord eller slå ihop ord som blir eget. Jo just det - när det gäller Tatuerat Bröder har jag ioförsig byggt upp en hel värld vid sidan om för att få en karta över hur organisationen utvecklats under loppet av ca 8 år. Så viss tanke har man men mer för att ha koll än för att direkt gå in på själva berättandet.

    Men jag har som sagt märkt nu i dagsläget att jag har något som folk tycker är bra i mina texter. Och det handlar mycket nu om att själv faktiskt inse det. Få styrka, självförtroende i sitt skrivande. Tycker jag är amatör men erfarna journalister och andra som har stora språkkunskaper tycker jag ska sluta kalla mig det.

    Chobban!

    Tack för kommentaren. Skönt att höra!

    Wanted

    Skrivet av Wanted — 19 Jul 2009, 18:55

  7. Riktigt underhållande läsning.

    fick tipset av en bekant om bloggen i dec förra året och har troget tittat in och läst allt du skrivet sedan du började. Och jag är riktigt imponerad. Har väll inte läst en bok sedan skoltiden tills Svensk maffia kom. Den kunde jag inte sluta läsa. Det är nått med detta som är så intressant. Kommer köpa alla böcker som du rekommenderat. Inte minst dina egna.

    Det som är så kul med Matt är att när jag läser så kan jag se allt i huvudet som en film. Det är mycket imponerande att du får till allt så väl.

    Lika så dina egna öpplevelser.

    Förstår att ditt liv inte är lätt att leva just nu, Men så fort böckerna kommer till försäljning så ska jag förmedla ut detta till alla som jag känner. Detta kommer bli en storsäljare, Det är något jag tror och hoppas på innerligt.

    Skrivet av Bandit — 19 Jul 2009, 20:42

  8. Det känns som om du har tillräckligt med material för flera projekt nu. Det roliga med att läsa om Matt är att det fortfarande känns som en av dina tidiga berättelser..dvs det känns äkta. Att man varit med ett tag och kan alla namn och karaktärer gör saken ännu bättre. Det verkar som om din skalle är FULL av ideér och historier, så jag räknar med att du kommer leverera flera år framöver.
    Sköt om er W, så hörs vi!

    Skrivet av Earthbridge — 20 Jul 2009, 16:45

  9. Tjenare mannen, ville bara säga att jag har läst ALLT du skrivit sen du började, har hängt med från början alltså..
    Du har verkligen utveklats, vilket är kul som fan, du skriver verkligen "målande" man kan se framför sig hur allt ser ut vilket är jävligt grymt...

    Det enda jag inte hängt med på riktigt är tatuerat bröder, började läsa den på din andra sida men när jag skulle fortsätta så va den borta därifrån, så min fråga är vart kan jag hitta ALLT du skrivit om bröder??

    M.V.H

    Skrivet av sebbs — 20 Jul 2009, 18:11

  10. Hahahaha läste igenom min kommentar nu och det blev lite fel... Har ju inte läst ALLT eftersom jag inte läst hela tatuerat bröder... hahaha
    men du förstår nog va jag menar.. Kommer stå o knacka på dörren på bokaffären när boken släpps...

    Skrivet av sebbs — 20 Jul 2009, 22:23

  11. Rikttigt bra skrivet. Ska försöka läsa igenom allt du skriver/skrivit.. riktigt fängslande :)

    MVH Fredde

    Skrivet av Fredde — 10 Aug 2009, 11:55

En bloggtjänst levererad av DistansData Webbyrå Webbshop och Hemsidor