Blogg gratis Logga in

WANTED

15 Jul, 2009

wanted | 15 Jul, 2009 | Matt | (1976 Läst)

Matt - Pundarkaliber Del III

Bröder - Bagera, Zuma och de stod på led för att bli en av dem. Men Ramma hade gjort bort sig, en liten kille med ryggsäck pep förbi och fan vad lugn Bagera va.

Har fyra olika kategorier. ”Huvudkategorier” består av min vardag, mina tankar och storys om mitt förra liv. ”Om skriva” lägger jag inlägg som handlar om tankar, ord, om att skriva och den branschen. Sedan har vi ”Matt” där jag lägger ut inlägg, fiktiva berättelser om just ”Matt”. Till sist”youtube och bilder” som det låter. Mina egna klipp och bilder plus andras youtube som jag rekommenderar.

Matt – Pundarkaliber del III

Det lät. Han fumlade med handen. Vad fan var det som lät? Mobilen. Vred sig i sängen och fick tag på luren. Slängde en blick på Lamina. Hon sov men vände sig bort i dvala och drog täcket till sig. Ramma stod det på på luren. Självklart tänkte Matt och klicka på grön, men sa inget förrän han var utanför sovrummet.

”Hej gubben”, viskade han nästan fram och rösten skar sig.

”Sorry, sover du?”

Matt gick in i köket.

”Japp, men det är lugnt, hur går det?” Med luren vid örat peatade han i pulver i kaffebryggaren och sneglade på klockan. Hon var ett.

Utan att berätta några detaljer på telefon sa Ramma bara att han hade något att gå på och behövde Matts hjälp. De bestämde att Ramma skulle komma förbi Matt om en halvtimma och Matt drog på sig kläder. Han kysste Lamina på kinden och hon frågade dåsigt ”om han skulle gå”. Matt sa bara kort ”ja men snart tillbaks”. Hon fortsatte att sova. Han funderade på om han skulle ta västen? Jo det fick bli det. Lika bra, man visste aldrig. Efter kaffet trampa han ut, låste och gick ner. Det kändes inte riktigt hundra, tyckte han, att lämna Lamina. Men Ramma var prio nu.

---

Ramma dök upp i sin silvriga volvo och Stockholm var nattsvart. Gatubelysningen lyste upp Roslagsgatan och några taxibilar gled sakta förbi. Lite längre bort låg ett taxifik som var öppet dynget runt och nattetid stod taxibilarna på led. Matt hoppade in volvon. Jätten Ramma bakom ratten såg bekymrad ut. De stod stilla och Ramma tittade på Matt. De erfarna ögonen såg en smula panik ut.

”Bra och dåliga nyheter”, sa han kort.

”Berätta” Matt drog igen dörren och rättade till västen under tröjan en gnutta.

”En av snubbarna har en kusin som jag varit ute och letat efter, han kanske har snott skiten.”

”Jaha, men när då? De sa ju att ingen annan varit i kvarten.”

Ramma skruvade på sig.

”Jo, men jag tror de var så påverkade att de inte märkte honom. Att han kom mitt i natten av någon orsak, klev in och hittade väskan. Men det är bara en gissning. Han är pundare, kussen alltså. Ska vara en riktig jävla kuk från norrort.”

”Aha, vad heter han?” frågade Matt. ”Och vad vet du om honom?”

”Kalle. Karl Holm och jag har varit i hans hem men ingen där. Eller bara hans flickvän som inte har en aning. Egentligen så är det hennes bostad och den där Kalle knoppar där ibland.”

”Vad sa hon?”

Utanför gick en granne förbi till Matt med en hund. Matt visste inte att snubben hade dog. Kanske precis skaffa sig det. En råttis. Grannen kilade upp i porten.

”Nej, jag klev in och kolla kvarten och hon skrek och jiddra men sa hon inte sätt honom på flera dagar. Jag kollade hennes mobil och ringde snubben från den men hans var avslagen.”

Matt funderade.

”Så nu vet han förmodligen att vi söker honom”, sa han efter ett tag.

”Japp. Men ja, och nu vet jag inte riktigt vad jag ska göra.”

”Och den dåliga nyheten?”

Ramma suckade och vred om tändningen. Motorn kickade igång mjukt och hördes knappt.

”Bagera ringde och han ville träffas på morgonen istället.”

”Närdå?”

”Åtta vid Solna C.”

---

De hade mindre än sju timmar på sig att hitta skiten. Och det ända de hade att gå på var en ”Karl Holm”. Matt undrade om Ramma verkligen fått ut allt från snubbens flickvän och han frågade Ramma också om han pressat killarna i kvarten, Testo och co tillräckligt om Kalle. Men Ramma sa han skruvat om skiten ordentligt, sa han. Testo och Nicke hade till och med följt med upp till flickvännen. Men var nu tillbaks i kvarten på Drottninggatan. Den här Kalle gick tydligen under ett nick som skulle vara Kollmen. Men de sa inte Matt något. Matt ringde runt lite i bilen men inget napp. Klockan ticka på och de gled runt i stan i blindo.

Efter ett tag hade de stuckit det upp till kvarten igen på Drottninggatan och tog ett ytterligare snack med de tre men det visade sig att Nicke inte alls hade någon vidare kontakt med hans kusin mer än ytligt. Ramma och Matt tvinga med Testo igen och tog sig ut till Danderyd, vid Mörby där Kalles flickvän bodde. Testo hade fått gå upp och plinga på ensam men flickvännen var solo. Så nu satt de i bilen utanför och hade absolut inget att gå på.

Matt var trött. Fyra timmar kvar och han hade ingen aning om vad de skulle ta sig till. Testo sov i baksätet och Ramma vred på sig oroligt. Det var inte det, att Ramma var rädd för Bagera och Bröderna men han skulle förlora ansiktet och det skulle förmodligen sluta i våld. Fysiskt smärta var han van med och pressade situationer också, men han hade på senaste tiden blivit jävligt trött på skiten och kände att han var tvungen att hitta på något annat. Något lagligt, bromsa ner livet i skuggan en smula. Och just då dök detta rövhål upp. Han suckade djupt och fingrade på ratten. Framför dem porten upp till flickvännen. Ramma funderade på om han skulle gå upp och verkligen pressa henne med grövre våld. Men han trodde inte det skulle hjälpa. Enligt henne så hade de bara varit tillsammans några månader och Kalle hade nästan tvingat sig på för att han inte hade någonstans att bo. Hon kände inte hans vänner utan de hade träffats på en krog och hon visste egentligen inget om snubben. Så Ramma trodde inte det skulle ge något, att göra ett ytterligare försök. Dessutom tog det emot att bli våldsam mot henne eftersom hon var kvinna. Sällan han slog brudar, hade hänt men det var i extrema fall och vid ett tillfälle hade han till och med blivit skjuten i benet innan av en brud. Men det var på Kuba.

De satt där på en parkering, bredvid en gammal ford och gatulyktorna lyste upp lite här och där. Husen sköt upp i natten som kvadratiska pelare och förutom en svag vind där ute stod allt still. Dock inte tiden som sakta tog sig fram.

Tre timmar kvar. Matt sov nu. Ramma vaken. Fortfarande vid parkeringen och Ramma hade förstått och accepterat att han skulle få möta Bagera tomhänt. Några unga tjejer var de ända som stigit in i porten men annars hade inget hänt. Han stötte till Matt med en armbåge. Matt vakna till. Drog baksidan av handen längst mungipan och kisade mot Ramma.

”Du”, sa Ramma. ”Han kommer inte dyka upp.”

”Nä”, svarade Matt och sträckte på sig så gott han kunde i bilen. ”Vad är klockan?”

”Kvart över fem. Ska jag köra hem dig?”

Matt tittade på Ramma i mörkret.

”Lägg av. Jag följer med och snackar med Bagera, vi kanske kanske kan få mer tid.”

Matt trodde nog inte riktigt på vad han sa men om han följde med så kanske det gick mindre våldsamt till, eftersom han hade god kontakt med presidenten Tony. Organisationen var inte att leka med och Ramma hade skuld nu, kanske kunde Matt trissa ner det hela en smula.

Men Matt ville ändå hem för att ta en dusch och frächa till sig. Testo undrade om de kunde släppa av honom men Ramma sa med ett tomt leenda att Testo skulle minsan få haka på hela linan ut. Testo hade tittat tillbaks oroligt men varit tyst.

---

Hon hade vaknat, han hörde ljud från sovrummet. Han satt i handduken i soffan. Tven var på men tankarna snurrade om allt annat än nyheter som snackades i rutan. Klockan var sju och han var trött men inte farligt trött. Mer trött på allt jävla strul överallt men det var ju hans sätt att leva på något sätt. Överallt växte det upp kaos och speciellt på senaste tiden. Nu förtiden var det rena rama kriget där ute. Vem som helst drog gun och samma respekt fanns inte längre bland folk. Nu var det möte med Bröderna och Ramma var tom på varor. Matt hörde hur Lamina gick in i duschen. Han drog på sig en vit t-shirt och ett par jeans, över t-shirten västen. Karborrade fast den ordentligt och drog sedan på sig en grå luvtröja, en Nike tröja. Lät plånboken ligga kvar på vardagsrumsbordet men plockade ut tvåtusenfemhundra och stoppade på sig. Sitta häktad utan deg var aldrig kul, alltid utgå från det värsta. Han hörde hur duschen gick igång och kollade magget på pistolen. Stoppa på sig den, fjäderbatongen lät han va. Egentligen var detta inte hans sak. Och egentligen förstod han inte varför han följde med Ramma. Det sista han ville var att hamna i krig med Bröder eller någon annan organisation. Men det var något i Ramma som han gillade. På något sätt kände han igen sig själv i killen. De var helt olika men Matt såg ändå spår av sig själv i kubanen. En som hela tiden försökte göra moraliskt rätt, stå för sina fel, alltid vara mitt i skiten men ändå vilja stå på någon helt annan plats. Någon dold strävan fanns hos Ramma att alltid vilja ta sig ur men som om det var ett öde som byggt honom för att leva som de gjorde. Som om ont aldrig skulle släppa, som en krigsmaskin med själ. Just det fick Matt att känna för honom.

Matt knackade på dörren till badrummet. Hon svarade och han sa bara att han skulle gå. Sedan lämnade han henne, för ytterligare ett möte som kunde sluta hur fan som helst.

---

BRÖDER – en organisation som vuxit så det knakade de senaste åren. Ofta med i tidningarna och speciellt nu på senaste när det blomstrat upp ett krig mellan dem och SW, Sweden Warriors. En annan organisation som också bildades i början på 2000-talet och åtta, nio år senare tagit mark så pass mycket att de kriga med de största. Matt hade täta kontakter i båda lägren och ansåg att Bröder var starkare av dem två. De var uppbyggda olika och inte alls som mc gängen. Mc-gängen var kända för den brutala lojaliteten som fanns hos dem och det extrema våldet de gav. Men Bröder var något utöver det, de hade en annan typ av lojalitet. Presidenten Tony byggde inte banden, lojaliteten bland medlemmarna av skräck eller våld inom organisationen, utan han band samman ordet lojalitet och trygghet till ett. De var idag cirka trettio personer i organisationen och utspridda i Stockholm, Sundsvall och Helsingborg. Till mängden kanske inte stora men var person i organisatione var handplockad av styrelsen och det fanns inte en ända i Bröder som man skulle underskatta.

Stockholm hade fyra mindre avdelningar utöver styrelsen och Bagera styrde en. Som bestod av han och tre andra lirare. Alain Boughéra El Quafi nick Bagera – En av de som tidigt blev medlem i organisationen. Ryckte om sig att vara Bagera casanova och köra Stureplansnatt en dag för mycket i veckan. Tung lirare, något hetsig men smart som fan. Körde eko och kola och tydligen roppar. Men gjorde stålar i vad fan som helst. De sas att snubben bland annat en gång i unga dar hade lackat ute på krogen och med en mattkniv stuckit en lirare över trettiosex gånger. Han ville inte döda killen direkt utan använt mattkniven mer för att symboliskt göra smärta. Killen dog inte och när han var på benen igen blev det en liknande omgång men med aningen mindre stick. Bagera var ingen wannabe utan körde linan ut om det behövdes. Under sig hade han Anders Zuma aka ”Zuma”, Stefan Boman nick ”Steff” och Daniel Forsman som kallades Svart Danne. Svart Danne satt på kåken för att ha misshandlat ett vittne i en grej. Men den av dessa som man egentligen skulle akta sig för var inte Bagera utan det var Zuma. En ren psykopat som Matt hade suttit på kåken med och kände en smula. Bara denna lilla grupp skulle kunna plöja vilken jävla mark som helst i Stockholm och det var bara ett hörn av hela organisationen Bröder. Plus att avdelningen hade folk under sig som gjorde allt för att bli medlammar.

Visst Matt skulle kunna slå en pling till Tony, presidenten och snacka direkt med honom om Rammas problem. Men det skulle betraktas som en svaghet då Ramma trots allt gjort fel, tabbat sig. Det låg mer rakryggat i att facea skiten, reda upp den på fältet.

De satt i Rammas volvo, tio minuter i åtta. Solna Cs parkering och en lapplisa lappa vilt ett tjugotal meter bort. De var Matt och Ramma. Testo hade Ramma låtit gå, trots allt. Kubanen tog på sig skulden själv, han svor över att han litat på en valp som Testo men det var ingen ide just nu att killen skulle vara med. Förmodligen skulle han göra mer skada än nytta. Parkeringen var halvfull av bilar och Lapplisan hade sneglade in i deras bil men fortsatt. Ramma fingrade på ratten, väntade på samtalet. Vid åtta skulle de befinna sig på parkeringen men alltid så ringde det exakt på klockan och en närliggande mötesplats uppgavs. En minut över ringde det. Ramma svarade och fick ett ställe. En parkering bakom Råsunda, inne i ett bostadsområde. De satt tysta i bilen när Ramma svängde ut från Solna C och styrde skutan mot platsen. Radion var på låg nivå och man kunde känna spänningen i bilen.

---

På avstånd såg Matt en av bilarna. Förmodligen cirkulerade en annan i närheten. Han kände igen åket, en svart Bmw av nyare modell. Den stod parkerad vid några andra bilar på en liten parkering strax nedanför ett hyreshus. Lugnt ute. En unge med ryggsäcka pep förbi parkeringen samtidigt som de svängde upp. Ramma slog av motorn och såg Bagera i den andra bilen. Bredvid satt Zuma.

”Då så”, sa Ramma och tittade på Matt.

Matt nickade och de klev ut nästan samtidigt. Dörrarna slog igen bakom dem och ut klev också Bagera. Såg ut som han var rippad ur en modekatalog, ganska lång med normal kroppsbyggnad och nylle som tiggde om att bli fotograferat - Bagera Casanova. Svart hår och tydliga ansiktsdrag. Klädd i en vit välstruken skjorta och jeans. Förutom skönhet och charm som låg som en arom runt honom bodde något i ögnen. Något helt annat än tamt, något svart. Det såg ut som han uppfatta direkt att det inte stod rätt till, då han fick syn på Matt. Plötsligt kom Zuma ur åket. Två meter psykopat, ärrat ansikte och kal skalle. Smal kropp som gjorde han såg längre ut och långa armar. Zuma klädd i en svart t-shirt och ena armen var fullt tatuerad medan den andra var helt kritvit. I hans ögon bodde inget svart utan bara död.

”Ramma”, sa Bagera med en mjuk stämma. ”Vad händer?”

Zuma och Matt hälsade på varandra utan att säga något. Var inte läge att snacka gamla tider. Ramma ställde sig med armarna i kors över bröstet och han var absolut bredast av dem alla.

”Knas”, svarade Ramma.

Tyst. Bilarna utifrån stora vägen hördes.

”Jaha”, kom sedan från Bagera.

Porten öppnades från hyreshuset och en blond tjej i joggingdress kom ut. Hon tittade lite misstänksamt men stoppa snäckor i snibbarna och jogga bort.

”Jag behöver tid”, sa Ramma och försökte analyser Bagera.

”Lustigt Ramma, du borde ju veta att tid inte finns.” Han log. ”Och Matt vad fan gör du här?”

”Bara ser till att Ramma inte dyker upp som lik.”

Bagera verkade vara lugn, det var något skevt över hela situationen, något stämde inte. Bagera sa;

”Okej Ramma vad händer, varför behöver du tid, grejerna är ju hämtade?”

”Jo, det stämmer. Men jag har tappat bort dem och tror jag vet vem som har skiten.”

Bagera rynkade på ögonbryna. Tände en cigg.

”Du vet Ramma”, börja han. ”Jag skiter hur du hämtar dem eller vem som slarvat bort skiten, bara det dyker upp hos mig. Tror inte du försöker blåsa mig, du är inte den typen och inte Schack heller.” Han drog några bloss. ”Jag ska sticka iväg i tre dagar. Du får de tre på dig och sex lax per dag i skadestånd. Skulle du kirra att hitta skiten innan jag kommer hem ta kontakt med Zuma så möter han dig.”

Ramma var förvånad. Antingen måste Bagera haft en jävla bra natt, vaknat rätt på kudden, haft treknat eller så höll himlen på att falla ner.

”Men är inte grejerna framme efter jag kommer hem så är det lika bra du dyker upp själv, utan Matt. För allas skull om man säger så.”

Bagera och Zuma försvann in i bmwen och drog iväg. Matt och Ramma stod kvar.

”Fan vad han var happy då?” sa Matt.

”Konstigt” svarade Ramma och såg förvånd ut men samtidigt lättad.

I bilen funderade Matt på varför Bagera varit så jävla lugn. Var det för att han varit med, det stämde inte på något sätt. Som om Bagera redan visste att det knasat för Ramma. De åkte in mot stan och vek av upp mot Roslagstull. Trafik ute, sommar men rusningstid. Matt slog en signal till Lamina, hon var redan på G till jobbet så han behövde inte passa något med henne.

”Vad gör vi?” sa Matt när de svängde in på Matts gata.

”Jag kan försöka fixa det här själv, som Bagera sa Matt. Det är inte ditt problem.”

”Lägg av, sa ju jag skulle backa så vi letar reda på den där jävla Kalle pundarn och sätter press.”

Ramma stanna till nedanför Matts kvart.

”Men hur då?” frågade han och lutade sig tillbaks så bilstolen knaka.

Matt funderade. De fick helt enkelt börja ta till med hårdhandskarna. De hade ju flickvännen och Nicke som var kusin med Kalle eller Kollman som han kallades. Matt trodde inte att Ramma riktigt vridit ut all vatten ur stenen. Det var något i Rammas ögon som skvallrade om att han kanske var så pass trött på allt våld att han nästan givit upp. Eller att han inte tog i ordentligt.

”Vi sticker ut till flickvännen och snackar allvar med henne?”

Ramma tittade på Matt.

”Vi har inget annat val”, sa Matt då. ”Hon måste veta något mer.”

Suck från jätten vid förarsätet men han starta igång och de tog sig ut mot Danderyd.

---

Matt knackade på dörren. Fyra dörrar i trappuppgången, fjärde våningen, Hult på dörren. En tjej öppnade försiktigt.

”Han är inte här”, sa hon svagt i springan. Dörr kedjan var fortfarande på.

”Öppna”, sa Matt och ryckte upp dörren hårt. Den tunna säkerhetskedjan flög. Han gav inte henne en chans att öppna själv. Matt storma in, Ramma bakom. Tjejen som var skrämmande lik skådisen Sandra Bullock, fast magrare i ansiktet, tog ett steg bakåt i hallen och snubblade in i väggen. Matt fram och lyfte upp henne. Höll hårt i halsen.

”Okej, snacka nu”, sa han. ”Ingen vill ta till våld men vi har inget val.”

Bakom honom drog Ramma igen dörren.

”Jag vet inte...” hon blundade och vred huvudet, andades tungt ”...Jag har ingen..”

Matt vill inte men tryckte upp henne mot väggen hårdare.

”Kom igen nu fan.. ge oss något.”

Ramma gick in i kvarten och kollade runt. Men tomt. Hallen var prydligt och det fanns inget tecken på att någon annan direkt bodde där.

”Släpp, snälla släpp. Jag vet var han kanske..”

Matt släppte hon hasade ner sittandes mot väggen och tog sig för halsen. Hostade små ynkliga host och harklade sig.

”Jag vet inte men han sa...”, hon tveka.

”Kom igen”, sa Matt

”Han sa förut eller jag vet han snacka något om att träffa några killar.”

”Vad? Eller vilka?”

Hon tvekade. Reste sig upp och gick in i köket. Matt tätt efter och vaksam över om hon skulle balla ut och kanske sträcka sig efter en kniv eller något. Men hon tog bara ett glas och hällde upp lite vatten. Med glaset mot läpparna och blicken svagt riktad mot Matt sa hon;

”Jag hörde när han snackade i telefon, han snacka med någon och efter så var han upprymd.”

”När var det här?” la sig Ramma i i köksöppningen.

”Ja.. igår.”

”Du sa ju att du inte träffat honom”, sa Ramma

”Jo jag vet men han sa jag inte skulle..”

”Kom igen för fan”, avbröt Matt. ”Fram med språket.”

Hon tittade på Matt igen.

”Ja, då började han säga att han skulle träffa någon tung kille.”

”Vem då?” frågade Matt som snart tappa tålamodet.

”Ja jag vet inga namn men det var från den där organisationen Bröder.”

---

Vägen var tungt trafikerad på Sveavägen. Mycket folk ute och staden levde. Matt satt tyst men Ramma var förbannad. Bagera visste, den jäveln hade förmodligen lagt ihop ett plus ett och fattat när den här Kollman hostat upp roppar i samma antal och velat sälja, att snubben lyckats komma över skiten och att det var samma stuff som Ramma hade i uppdrag att hämta. Det var därför Bagera legat lågt. Kunde bara vara så. Matt var också övertygad och istället för att slå locket helt på Ramma, pressade Bagera ut mer stålar ur skiten. Han hade ju redan sina varor och förmodligen hade han inte degat en krona för dem när Kollman dök upp med skiten. Utan bara örfilat upp snubben och tagit skiten.

”Egentligen så är det ju rätt”, sa Matt i bilen. ”Du har ju tappat varorna, så du ska ju böta. Men han kanske skulle sagt något.”

”Jo” sa Ramma dystert. ”Visst, men vad fan. Då är ju chansen noll att jag kan hitta skiten och vad fan händer när jag degat Bagera och tre dagar gått? Fan bättre om han kör raka rör och sätter en jävla böter rakt av än och håller på med ett jävla game.”

De svängde upp till höger.

”Vill du att jag ska snacka med Tony?” frågade Matt.

Ramma parkerade bilen.

”Nej”, sa han och tittade bakåt och fickparkerade klart. ”Nej, jag får skramla ihop arton papp och sedan får vi se. Förmodligen kommer de sätta en hög böter och jag vet inte..”

De klev ut. Stod på Drottninggatan och de skulle ändå göra ett till försök med Nicke.

Uppe i kvarten satt Nicke i köket. Testo var också där. Han bad om ursäkt gång på gång till Ramma men Ramma vifta bort honom.

”Jag vet inte vart han är, jag har ju sagt att jag inte vet.” Nicke lät liten. De var inte alls samma smile som vilade i lägenheten nu.

”Men vad fan brukar snubben hålla hus? Något måste du ju veta”, frågade Ramma hopplöst.

”Men vi umgås inte. Kollman är min kusse men liksom inget mer än så.”

Matt stod vi fönstret i köket. Han funderade på Bagera och på vad som egentligen var rätt i hela skiten. Han funderade på vad han själv skulle gjort om någon slarvat bort en leverans och den dök upp på annat håll. Han funderade på Lamina och plötsligt ringde det på dörren.

”Det är bara en tjej som vill ha lite gräs”, sa Nicke och reste sig upp och gick ut i hallen. Men kom snabbt tillbaks, såg ut som han vunnit jackpott eller något.

”Kollman.. Det är fan mig Kalle...”, stammade han nästan fram.

Ramma reagerade först. Tittade på Matt och kutade ut i hallen. Matt efter. Ramma ryckte upp dörren och slet in en snubbe. Liraren hamnade på hallgolvet. Såg ut som en pundare, slitet hår och blek. Ramma tryckte ner honom i golvet och ett mindre tumult bröt ut. Killen försökte göra motstånd, men Ramma var stark.

”Vad fan!” skrek han.

Matt stod upp. Ramma på liraren. De andra i köksöppningen. Från ingenstans på golvet slet han som Nicke sa var Kollman upp en pistol.

”Jag skjuter!” och ögonen var helt blanka på honom.

Ramma still för en sekund över killen.

”Flytta på dig för fan, jag skjuter jag svär jag trycker av..”

”Okej”, sa Ramma och reste sig upp.

Kollman låg på golvet med pistolen riktad mot Ramma. Han såg redan helt blåslagen ut. Kinden uppsvullen och andra halvan blå. Den handen han inte hade pistolen i var omlindad i bandage. Han skakade, såg påtänd ut. Ramma backa. Påtända pundare med pistol var ingen bra ekvation. Speciellt inte någon som redan såg ut som han blivit överkörd av buss. Matt klev fram.

”Lägg ner den där”, sa han. ”Tro mig du vill inte skjut någon av oss.”

Killen hasade sig upp med pistolen nu riktad mot Matt.

”Du är Schack va?” sa han tvärt.

Matt nickade.

”Fan, känner igen dig, du din jävel pressade min polare förut på deg. Lill Acke, kommer du ihåg det?”

Matt mindes inte.

”Nej, vem fan är det?”

”Fyra bast sen, jag var i kvarten när du klev in och drog ut honom.”

”Sorry man, kommer inte ihåg. Men lägg ner den där...”

”Håll käften för fan!”

Han darrade på handen och det såg ut som han hade ont överallt, fastän han var påtänd.

”Har du gått in i en vägg eller?” Frågade Matt.

”Håll käften.. sa jag.”

Han tittade på Nicke bakom Ramma.

”Vad fan kusse? Vad fan gör de här i din kvart?”

Matt vände sig mot Nicke också.

”Kalle skärp dig”, sa Nicke något stressat. ”De säger att du snott en jävla massa roppar. Stämmer det?”

Man kunde se i snubbens ögon att han fatta, det lyste skyldig. Dofta svin tyckte Ramma och var nära på att kliva fram ett steg, lappa till pundaren så han tystna en gång för alla. Men Ramma tveka.

”Har du sålt skiten?” sa Matt.

”Jag har inte snodd något, det ska ni ha jävligt klart för er.” Han viftade med gunnen. ”In i köket mer er... Allihop.”

Matt lacka. Nu fick det fan vara nog. Istället för att back in i kvarten drog han upp med en hastig rörelse sin pistol... Det gick snabbt och på en sekund stod de med varsin gun riktade mot varandra.

”Skjut då!” sa Matt. ”Skjut då din pundarjävel, visa att du har några jävla pundarkaliber i dig.”

Nu ska det inte bli lika långt mellanrum till avslutet. I övermorgon kommer det. Vill tacka alla mejl jag fått från olika personer som vill hjälpa på olika sätt och jag kommer snart svara på varje. Men de betyder mycket som sagt!

bok

Om min bok ”Jag är Wanted”

Min mejl är wantedblack@gmail.com

Min andra blogg på CrimeNews



Kommentarer

  1. Den som väntar på något gott ....
    Klockrent!

    Skrivet av NoName — 15 Jul 2009, 19:20

  2. Jävligt bra skrivit som vanligt kmr jag vänta på nästa del å hoppas på det inte tar för länge,Ta hand om dig

    Skrivet av Sami-tunisia — 15 Jul 2009, 20:04

  3. Fett spännande och bra story. Längtar tills nästa del.

    Skrivet av Gf — 17 Jul 2009, 02:04

  4. Grovt bra, som vanligt!

    Skrivet av Henrik — 17 Jul 2009, 13:49

En bloggtjänst levererad av DistansData Webbyrå Webbshop och Hemsidor