Blogg gratis Logga in

WANTED

05 Jul, 2009

wanted | 05 Jul, 2009 | Om att Skriva | (1688 Läst)

Om att skriva - recension av Gängkrig 145

Jens fortsätter att impa med Peter B i en blandning av fräcka dialoger och skitsnygga bilder.

Har tre olika kategorier. ”Huvudkategorier” består av min vardag, mina tankar och storys om mitt förra liv. ”Om skriva” lägger jag inlägg som handlar om tankar, ord, om att skriva och den branschen. Sedan har vi ”Matt” där jag lägger ut inlägg, fiktiva berättelser om just ”Matt”.

Om att skriva – Gängkrig 145

“I never fucked anybody in my life that didn’t have it coming to them, you got that? All I have in this world is my balls and my word and I don’t break them for no one. Do you understand?”

Så börjar Gängkrig 145 av Jens Laidus och Peter Bergting. Och citatet som är taget från filmen Scarface säger allt. Fick boken via posten, visste den skulle komma. Slet upp kollit och höll boken i handen. Nice, tänkte jag och skådade framsidan. Ryggen på en stekare som håller i två dödliga pjäser och inristat på ryggtavlan i svart ink står det ”Röda Linjen South”. När jag var mindre var jag en sucker för Fantomen, Hulken, Stålmannen, ja tecknade heros och jag gav ju Snabba C en femma. Så denna bok hade jag väntat på. Men inte bara för Jens Lapidus braiga författarkunskaper utan för Peter Bergtings förmåga att teckna. Hade ju spanat lite på deras blogg och var redan då imponerad.

Fest. Stockholm by night och några unga tjejer är ute och gör stan. Jivan al-Askori blir våldtagen av sin bästa väns bror, denna kväll. Men hon har en storebror – Muhamud som blir blodtörstig efter hämnd. Ett krig bryter ut i Stockholms undre värld där Eddie Ljublic är en galen jävel, riktigt sjuk alltså och mitt mellan två gäng står denna unga tjej plus en ensam snut som inte får älta i skiten.

Är storyn favorit i repris? Ja den är ju inte ny och kanske en aning sliten. Men skit samma, här är det inte storyn som är nummer ett. Nej utan konsten, story i mix med bild – en skön tjock tavla som lyfter fram skuggan på ett nyskapande sätt. Vi får se på helheten, jobbet och känslan som sätter sprätt i kroppen, när vi bläddrar Stockholm Noir. Jag gillar den skarpt. Slår jag upp en Fantomen så är jag inte ute efter trovärdighet, inte heller när jag började Gängkrig 145. Boken, magasinet ger en väldigt mörk bild av det under ytan och visst det är mörkt där nere. Men verkligheten är gråskalig. Här är det bara mörkt. Har överseende med detta för det är ju en serie. And I love it.

Det är en bok som jag många gånger kommer bläddra i, för varje gång hittar jag alltid något nytt. Jens och Peter har blandat det hela, gjort en egen sorts mix av serie/bok med snabba dialoger, råa dialoger, längre texter, perspektivbyten, tidshopp och mitt i allt dyker programmet Efterlyst upp med Hasse och Leif. Men bilderna, illustrationen är hur bra som helst. Godis för ögat, supernice helt enkelt. En rå skön bok som hela tiden lever nytt.

Fem av fem. Men med baktanke att det är en seriebok.

Så Jens har gått från Snabba egna Cash bokstavligen, till att Aldrig fucka upp det med ett Gängkrig 145. Hans Stockholm Noir har fått bild på text och man undrar vad som kommer härnäst. Nu ljög jag, vet ju att det inte är så snabba puckar i förlagsvärlden men sammanlagt har Jens gått med snabba steg framåt och är framförallt nyskapande och egen. Applåder för det och applåder för Peters jobb med öga för konst.

”There are more pleasant thing to do that beat up people.” Börjar den avslutande delen i boken, som är ett citat av Muhammad Ali. Och jag håller med. Det finns ju det, som att läsa denna bok till exempel.

Och som avslut, skulle inte alls ha emot att jobba ihop med dessa herrar. En efterlyst, en advokat och en konstnär. Han stal tavlan blev försvarad och konstnären krävde hämnd. Ett udda Gäng(krig) 2011?

bok

Om min bok ”Jag är Wanted”

Min mejl är wantedblack@gmail.com

Min andra blogg på Crime News



Kommentarer

En bloggtjänst levererad av DistansData Webbyrå E-butik och Hemsidor