Blogg gratis Logga in

WANTED

07 Okt, 2008

wanted | 07 Okt, 2008 | Huvudkategori | (2003 Läst)

Cash and some Bonnie and Clyde

Den som väntar på något gott väntar aldrig förlänge sa Robinsson Cruse och tuggade på en sten..

Tofflor, nycklar, keps och.. Känner i bakfickan. Stålar. Drar upp några röda hundrasedlar. Tre hundra baht. Sextio svenska kronor. Det räcker långa vägar. Klapp klapp, låter det när jag går i korridoren. Ner för trappan, öppnar glasdörren. Nämen dra på trissor. Fatti!
Han står där lite längre bort. Benen på den konstiga tjockis hunden ser ut att kunna gå av närsomhelst men han ser lika glad ut för det. Har hittat något som han tuggar på. Han ser inte mig andra saker är viktigare. Går fram till honom men vill inte klappa rygg. Men vet ju inte vilka djur som lever i den där pälsen. Fatti tittar upp på mig och ett litet kycklingben eller något annat slags ben trillar ur käften. Hmm.. Inge reaktion. Han tittar bara på mig. Känner han igen mig. Har ju hört att hundar kommer ihåg. Kankse har fel. En svans börjar plötsligt att vifta.
”Lets go Fatti”, sa jag och han efter. Slog ner på tempot en aning så den fula jycken kunde hänga med.
Som vanligt cyklister, mopeder och rörelser som det alltid är här på gatan. Fick dyka för en skylt och en bil körde extrem nära. Fatti efter. Tände en cigg. Åska i luften. Satte mig på ett bord på en uteservering och Fatti degade ihop under bordet. Nosen platt i marken och ögonen uppåt. Beställde in lite smårätter. Kycklingvingar, omelett och en tallrik med grönt. Magen kurrade igång och jag fatta. Måste faktiskt börja äta mer. Höll koll i skuggan av haket. Kolla in bilar och allt jag kunde se. Var fortfarande lite suspekt sedan igår men ja, nu fanns en plan B till C och jag kunde i denna stund pysa iväg på stubinen och varjefall ha en chans.
Mitt i en kycklingvinge och ett salladsblad dök Nam upp. Hon slog sig ner. Men ryckte till när hon såg något fult under bordet.
”Fatti”, sa jag ”Dont worry”.
Hon hade problem med hyran. Fick inte ihop det. Hennes ex som hon har barn med hade skickat en slant men det var inte mycket att baka tårta för. Så jag sa att jag kunde hjälpa en på ett hörn. Hon gick från mulet till sol. Pengarångesten försvann för tillfället.
Stålar, en nyckel till frihet. Utan deg slutar bagarn att knåda. Det skramlar tomt i grisen när det när det är slut på flisen. Vems smet ingen som vet. I can take.

Para, en Lax, lakan, en Röding, Kulor, Kosing, Riksdaler, Cash, Fluss, Klöver, Bananer, Balobas, en selma, en blå, och så klart, deg, smet, stålar, flis... har du något mer?
Kärt barn har många namn och är det något vi vill fylla grisen med är det just detta. Utan Balobas stannar maskineriet och räkningarna slår i taket och, vad ska vi göra nu då?
Den smarta sparar, lägger undan stoppar degen i ugnen och låter den jäsa på banken. Men om jag varit smart hade jag ju inte suttit i Thailand och känt mig rik med sextio riksdaler på fickan.

”You need som Bananer”, sa jag till Fatti.
Noll reaktion, en blick och en tunga rullades ut på asfalten.

Hur är din respekt för pengar? Sparar du för sämre tider eller för bättre tider? Går det ihop till hyra räkningar eller behöver du byta kneg eller kanske knäcka extra. Garderoben på berns? Sälja begagnad på blocket? Det kanske går runt och det snurrar på som hjulet på en Ferrari Diablo. En röd, eller hur. Det viktigaste ordet jag kan komma på som bör gå armkrok med Pengar är just Respekt. Men vem tappar inte respekten om man helt plötsligt köpte ett par exakt lika dana byxor som pojken med guldbyxorna. Hundring efter hundring trillar ur fickorna. En hel näve! Helt plötsligt är det entrecote istället för radhusbiff (blodpudding). Helt plötsligt för en gång skulle är det tröjan eller byxorna, skona. Ja det som hänger i skyltfönstret. Respekten för degen finns fortfarande kvar för du vet att det kan blåsa hårt snart. Men det blåser aldrig upp till storm och helt plötsligt drar du fram tusingar istället för hundringar. Nu blir det vita dukar och någon annan som kockar. Nu är du rik, du kan dega för onödigt.

Men som det heter easy come esay go.

Men innan det blir degsnack, vill jag bara säga detta. Nu rullar maskineriet och jag knappar tangent så mycket jag bara kan. Satt uppe hela natten för att få klart den första texten jag ska maila iväg till bokförlaget. Nu är det klart. Jag vet att folk väntar på bloggen. Men sova bör man annars dör man och jag sova länge idag. Men texten är klar. Tjugofem A4 text. Är jag nöjd. Jo, det är jag. Men man vet ju inte. Smaken är ju som baken delad och sakkunnig med kniv kan hacka lök fort som satan. Tog några råd från er. Lämnade storyn hängande i en klippa. Ja, utan någon som helst säkerhetslina och det var bara ett finger på klippkanten. Tyckte ni rånet på torget gav adrenalin, ja då kommer ni få hjärtattack nu. Kan man ju hoppas varjefall. Själv så slant jag på varannan tangent i slutet och istället för rån blev det lån och istället för skjuta blev det skuta... Men vi får se. Nu är det rättat så gott jag kan och så ska jag maila det ikväll. Hoppas Hoppas.

Okej. Vi leker med tanken att du skulle vinna stålar. Säg två miljoner på lotto.
Vad gör du? Vilken är känslan? Och säg inte att du aldrig fantiserat eller lekt med tanken. För det vet jag att vi alla har. Om du förstås inte redan har dineros i massvis på fickan.
Vilken frihet va! du kan göra precis vad du vill. Dra på semester. Köpa båt. Handla kläder. Kanske en bil, handla kläder igen och igen. Du behöver inte oroa dig för något. Världen är din. Japp och snickers det är tårta för hela slanten.
Hej då kneg! Vadå nej jag drar till stranden? Nej inte till plasket här i stan. Jag drar till stranden i Bali. Hur länge? Det återstår att se. Enkelresa vet du. Japp enkel. See you soon! Och så lunkar du iväg med dina nya märkesprylar, mobiler, lite bling bling och nyklippt och allt. I handen har du resebroschyr och plåskan är tjock.

Men vad är två miljoner? Skulle vi sitta och räkna till två miljoner kanske det känns väldigt mycket. Skulle vi spara ihop två miljoner så känns det rentutav helt omöjligt. Nej det går inte. Men när vi väl har dem, när vi vunnit dem. Är det inte alls mycket.
Stålarna kan försvinna lika fort som råttan kilar över rummet. Eftersom du tappar respekten. Jag har haft en del deg stundvis, svar ja.
Men när du gömt trettio lax i damsuagpåsen för att du vet att tjejen aldrig damsuger och kommer hem en dag och det är rent hemma. In, i städskrubben och ryck upp ut damsugaren, Kolla påsen. Borta.
”Det var så fullt i påsen så slängde den”, sa hon och bläddrade mode i köket.
Ner till soprummet, tomt. Du rycker på axlarna och ja, vad är trettio lax egentligen.
Har du den känslan för pengar kan du slösa ganska vilt utan att bry dig.

Har haft flådiga bilar. Älskar att köra fort. Folk har stannat upp, fotograferat kärran. Jag har blippat upp låset och klivit in. Hur bra känns inte det? Har aldrig varit särskilt märkesfixerad, när det gäller kläder och så. Men ibland ja, kosta en t-shirt åtta hundar bagis, så va faan är inte det normalt? Har alltid ätit ute, och då menar jag inte ofta utan, frukost, lunch middag och det som åts efter middag. Det är mycket deg som går åt där må ni tro. Bjöd ofta. Alla hade ju inte stålar. Jag tappade respekten för stålar helt. Speciellt när man hade byggbolaget. En till två miljoner i omsättning i månaden. Hundra tusen in två hundratusen ut. Fem hundra in två hundra ut. Blandade ihop firmadegen med mina egna. Svarta stålar hit och en bunt svart dit. Men vart tog allt vägen. Ja det var ju inte varje dag man gjorde en miljon i rån om man säger så. Och även om det drog en fyra miljoner på en sak så var det säkert fem kockar och utlägg i massvis. Men deg för dagen hade jag och ibland var det skumta i unga dar och rocka loss ordentligt. Vet att polarna drog till thailand och kom hem när degen var slut.
Men va faan Andy? Hur kan du bränna femhundra tusen på några månader i Thailand när biran kostar en tia? Inte så svårt när men glider omkring i filtofflor och morgonrock på landets flottaste hotell. Det kan gå fort.

Men hur dum får man inte vara. Jo just det. Men va faan det är väll bara att göra ett nytt rån eller rensa något nytt bolag. Eller hur.
Jag säger inte att du skulle kasta stålar som jag men det är lätt att säga att man ska spara när man inte har deg och jag hoppas du sparar, vinden kan vända.
Men mer om balobas i nästa inlägg vi fortsätter då. Jag vill hinna kriva klart detta inlägg och kasta ut det på bloggen.. så vi vrider tillbaks klockan till Kate.


En ovanlig Kate

Har du slagit ute en fjärdbatong någon gång? Eller du kanske inte vet vad en fjäderbatong är. Det är ett massivt stål rör kan man säga, likt en kikare. Teleskop, tror jag det heter. Men till skillnad från en kikare så så är den hård, smidig och hård. Längst ut är et en liten järnkula. Du kan med en snabb rörelse slå ut batongen i fullt läge och så har farbror Frej trollat fram en stål grej. Det gör ont att bli slagen av en sådan. Riktigt förbannat ont att få ett rapp över ryggen, eller armen.

Såg att Morat såg fjäderbatongen. I en snabb rörelse, gick jag steget förbi Kate och drog ett så hårt rapp jag kunde mot Morats ben. Han vek sig som en fällkniv. Tror jag träffade knäskålen. Även stora killar har svårt att stå utan ben. Killen som förmodligen var Mojje, reagerade och i nästan panik försökte få fram något under tröjan. En bildörr öppnades från deras Jeep så fort Morat föll. Men jag visste jag hade Andy i ryggen. Det frös till. Alla frös till. Utan att titta bak visste jag att Andy dragit vapen och stod med det riktat mot dem.
”Fuck Fuck” hörde jag från marken.
Kate som tappat balansen återfann den och tittade på mig med stora ögon. Allt gick snabbt. Några sekunder. Anfall bästa försvar.
”Du veta vem jag är bög!” hörde jag från marken.
Tittade på Kate.
Hon tittade på mig. Vad skulle hon göra? Detta var ett ögonblick som skulle avgöra om vi skulle ha fortsatt framtid tillsammans. Hon var inte dum. Såg att hon förstod. Hon bet sig lite lätt i läppen.
Hon tog ett steg åt sida och nickade åt mig. Visste att hon skulle bli rasande sen, men det fick bli sen. Nu var nu. Andy hade tagit några steg fram och stod nu i höjd med mig.
”Bree bög! Du är död mannen!”
Jag gick fram till ”mannen”.
”Tjo bree” sa jag ironiskt och drog ett slag med batongen över knäna igen.
”Ahhh” hördes ”Ahhh”
Killen som kommit ut från bilen tog ett steg närmare. Men jag visste han skulle backa. Andy stod med pistolen riktad mot oss. Han ville bara spela tuff. Såg att deras bil var tom. Inga mera hjältar. Muddrade Morat när han låg på marken, men han verkade vara tom. Inget vapen. Han sprattlade till som han vägrade bli muddrat men smärtan av krossat ben tvingade honom till, att inte göra nått.
Gick fram till Mojje och muddrade honom fort. Han hade en gun innanför tröjan. Drog upp den och utan att kolla sulade hasade jag den, som jag spelade bowling, längst marken. Bort under några bilar. Muddrade hjälte nummer två men han var naken. Vad faan klev han ur bilen för? Tänkte jag.
Kate tyst.
”Tjugo lax”, sa ”Jag på stubinen” tittade på Morat.
”Bög!”, sa han och spottade.
”Jo jag har just kört upp kuk i röven på dig!” ”Hur känns det?!”

En svart Bmw kom emot oss. Den stannade till på avstånd. Säkert några ligister från Skärholmen. Det var en sån bil. Den backade en aning och svängde vänster. Svängde höger. Lät oss vara. Såg i rutan hur några unga invandrar snubbar tittade på oss. Men bilen försvann.
Jag gick fram till Andy.
”Plocka gås? frågade jag honom.
”Javisst”, Jag drog upp min glock och gav Andy batongen. Andy gick fram till Mojje. Mojje verkade i detta ögonblick först känna igen Andy. Han backade lite. Jag tittade på Kate. Hon stod med armarna i kors. Såg att hon inte var glad. Men hon knep igen.
Andy sänkte Mojje med ett slag med batongen, utan att säga något. Mojje vek sig. Andy drog fyra fem rapp på kroppen när Mojje rullade runt i plågor och skrek, han avslutade med ett sista slag och Mojje skrek.
Jag tappa fokus för en sekund, amatör. Hjälte nummer tre börja kuta helt plötsligt, han se ryggen på honom, sprang mellan några bilar. Såg huvudet över biltaken försvinna bort över parkeringen. Men jag sket i honom.
När Andy hade koll, kika jag in i bilen, kollar runt, handskfacket. Kunde ju ligga stålar. Muddrade Morat igen mot hans vilja. En lax och en femhundring.
Tog dem. Soppa deg.
”Tjugo lax Morat”, sa jag och vi lämnade dem.
”Odenplan”, sa Kate. Hörde o´hon var arg. Hon klev in i sin bil.
Jag och Andy i våran. Odenplan nästa.

Burger King Odenplan.
Hoppade in i Kates bil.
Tittade på henne. Hon rökte i bilen.
Det var nattrafik i stan. Lite fylla, nattbussar och lodisar. Burger King lyste och innanför åts det burgare och dracks läsk.
”Testa va”, sa hon och tittade rakt fram. En blå buss passerade.
”Vill se din reaktion”
”Aldrig mer utan att jag vet”, sa hon.
”Shore”
Försökte se hennes händer om hon var lugn eller skakade. Försökte analyser hennes röst, rörelser. Men hon var iskall. Tror hon i oförsig var väldigt duktig på att hålla masken. Var ju skolad i moellbranschen och då måste man väll le samtidigt som man lider.
Det var lugnt. Hon snacka inget mer om det. Drog sin hand genom håret och lutade armbågen mot rutans nedre kant.
Istället talade vi om lite jobb och bestämde att träffas imorgon klockan halv nio på morgonen vid mitt kontor.
Klev ut och stängde igen hennes bildörr. Hon svängde ut och såg bilens baklyktor försvinna bort. Gick bak till min bil och hoppade in i förarsätet.
”Är det lugnt” frågade Andy
”Visst”, svarade jag.
”Bonnie och Clyde”, sa Andy och log.

Det är nu som vi kommer till ja, vad händer sen? Har man spöat skiten ur någon på det här sätter i den undre världen får man räkna med trubbel. Speciellt om man klippt en kille som Morat. En kille som ligger och skriker ”bög” efter han har fått knäskålarna klippta. En sådan kille vill inte ge sig. Kommer haka på dig som en blodigel tills han får sin hämd. Men det finns alternativ. För det första så hade vi ju rätt. Han hade lovat Kate och eftersökt fyra tjejer till skenäktenskapet. Men han dök inte upp. Så fel har han gjort. Egentligen hade vi rätten på våran sida. Ja, inte tingsrätten men rätten.
Förmodligen skulle han skicka någon eller dyka upp själv hos Kate inom några dagar och vilja veta var vi var. Han skulle nog inte röra Kate . Men han skulle bli hotfull och kanske farlig. Eller så skulle vi av ren otur stöta på honom ute. Ville ju inte stöta på honom vid fel tillfälle. När jag till exempel käka lunch med någon kund eller var ute med grabben och köpte kläder. Så vad gör man? Stockholm är lika litet som morsans ankdamm. Så det är lika bra att agera. Finns som sagt några alternativ.
Du kan direkt nu ringa runt lite och snacka med folk som är pinnen högre än Morat och rör sig på hans hemmaplan. Om de säger till honom att pröjsa och skita i det hela så kanske han gör det. Rätt ord från rätt man får bonden att backa. Det är ett alternativ. Men då blir man skyldig någon som är Någon en tjänst, förmodligen.

Andra alternativet är bestämma ett till möte, men då får man vara berdd at kriga som inne i helvete. Då är det hämnd från deras sida oavsett. Lyckas man då att skärmma skiten ur dem så backar de nog och förstått att det inte är någon ide att ta detta ytterligare en växel.

Tredje alternativet är söka upp Morat igen, direkt nu och överraska honom när han inte är förberedd. Ta en omgång till med honom och göra klart att han ska pröjsa och ge faan i att leka stor och gå vidare med detta.

Det hade ju inte med stålarna att göra men att ha något ouppklarat på detta sätt är aldrig kul. Speciellt inte med en Morat som precis har böjat växa och vill spänna musklerna i stan. Dessa killar tror jämt de är värst. Eller ja, alltid. Tills de går in i väggen helt.
Så vad gjorde vi?
Andy bredvid mig och jag rattade bilen från Odenplan. Vi hade snackat om hur vi skulle göra men det var ganska givet. Skulle gjort det från början men Kate var ju med. Vi valde alternativ tre. Gled ut upp vid Hornstull ut mot Skärholmen...


Fortsättning följer...
Vill ju få ut detta innan man blir lynchad he he..



Kommentarer

  1. Underbart, trodde det hade torskat sig dær en stund!

    Skrivet av MarQ — 07 Okt 2008, 16:18

  2. Tjo!

    underbart slut! :-)

    hoppas de går bra nu med boken! Bör väl nästan göra de?!

    Keep it up!

    Skrivet av Danne — 07 Okt 2008, 16:39

  3. Lycka till med första utkastet. En sporre, du kommer få kritik för din text. Ta det inte personligt. Bit ihop och låt förlagskillen köra in den, hur ont det än gör. Det är för ditt eget bästa. Bit ihop, lyssna på mr know-it-all och gör som han säger. Förfina och slipa.

    Skicka in texten igen. Böj dig framåt och bered dig på en ny omgång. Ge inte upp, bli inte sne. Förlaget vill bara väl, deras eget i första hand. Det är kolan man vill åt om du kommer ihåg den gamla reklamen från Dumle. Båda vinner till slut.

    Skulle de backa så fortsätt. Få författare har blivit antagna på studs. Det är ditt kall. Lyssna på läsarnas ros. Lyssna på vinden som sporrar dig.

    Böj dig framåt och le. Det är nya mål nu... ;) Snart står ryggen rak igen... Ta emot framgången, det är din tur snart. Snart är det du som sticker in den, haha.

    Skrivet av Farbror Grön — 07 Okt 2008, 16:41

  4. cliffhanger igen på samma?! jag kommer bli nervsjuk...

    Skrivet av Sunshine — 07 Okt 2008, 18:44

  5. Oh, spännande, can't wait!

    Hoppas det går bra med utkastet, gör snubben till Wanted-holic så ska du se att det går vägen hehe..

    Skrivet av Sajlid — 07 Okt 2008, 19:11

  6. Bra skrivet, och sant dessutom. Gillar din blogg mannen, känns äkta utan att glamourisera.

    All respekt.

    Skrivet av Spence — 07 Okt 2008, 19:40

  7. Farbror Grön har aldrig haft mer rätt...men jag gillar inte Kate.

    Skrivet av 13 — 07 Okt 2008, 19:42

  8. jag hatar dig...
    elak som en aspackad tomtejävel på julafton skall du ha mig på nålar tills i morgon ?

    Där fick man för man stiftade "Wanted-Holic"
    gaaah ;-)

    Jag tycker det är skitbra att du skrivit utkastet, dom kommer säkert att finna fyra hundra fel att gnälla på , men precis som farbror färgglad skriver "bend over and take it" dom vet vad dom babblar om ...

    Och i slutändan, har Jack råd med Körkort & en någolunda kärra att glida runt i , det är väl ändå huvudsaken .
    Men du kan fethajja att jag SKA ha en dedikerad kopia när det är klart..

    Keep it up brother !

    Skrivet av Stefan — 07 Okt 2008, 19:49

  9. Som sagt, antingen kommer dom vara eld och lågor men som föregående talare sagt kommer dom nog att ifrågasätta, gör si, gör så, du får göra om här.

    Ibland när man fått kritik känns det som en örfil, typ: "va, det här som var så bra" men så småningom får man perspektiv och man fattar.

    Men jag går händelserna i förväg, dom måste ju redan vara helt till sig, eftersom dom bett dig skicka ett utkast. Du stil ligger rätt i tiden, crime is inne, och ju mer "äkta" desto häftigare.

    Jag försöker placera dig, låter som du kom från haninge eller tumba, svensk arbetarklass,
    men ändå radhus, eller kanske inte. Ah ja skitsamma. Din stil knäcker!

    Keep on surviving

    Lykos

    Skrivet av Lykos — 07 Okt 2008, 20:57

  10. Ferrari diablo?

    Skrivet av Danne2 — 07 Okt 2008, 21:15

  11. jag hoppades efter förra inlägget att du skulle dra batongen över knät ;-)

    Nu håller vi tummarna för det första utkastet!

    “A professional writer is an amateur who didn't quit.” Glöm inte det...

    Earthbridge

    Skrivet av Earthbridge — 07 Okt 2008, 21:25

  12. Jävlar.
    Igen.
    Jag dör.

    För fan wanted, jag antar att du skriver så fingrarna glöder, men det jag vill ha mer nu!
    Som ett barn i en godisbutik. Och jag skäms inte för det!

    Hoppas nu det går riktigt jävla bra med boken. Och om du kan och vill kan du alltid ge oss ett litet utkast för feedback.

    Hälsa Fatti.

    Skrivet av Henrik — 08 Okt 2008, 09:44

En bloggtjänst levererad av DistansData Webbyrå E-butik och Hemsidor