Blogg gratis Logga in

WANTED

02 Okt, 2008

wanted | 02 Okt, 2008 | Huvudkategori | (2218 Läst)

Que? what du you think?

Hej all barn nu blir det barnprogram. Titta nu här vad Farbror Frej tar fram.

En liten klubba och nu ska ni höra. Vad man med sådana klubba kan göra.

Slå dom i huvudet och dunkelidur.

Så har vi gjort oss en skallfraktur.


Våld. Slagsmål. En vardag.

Våra röster ekade över stadion. Flaggor och halsdukar hölls upp. Händerna i luften. Jag sjöng med hela kroppen, allt jag hade..

" VI E BLACK ARMY Vi e Black Army, vi heter faktiskt så, och börjar ni kaxa, så fan ska ni få. Och vi ska visa Sverige, hur läktarvåld går till, och ingen ska resa sig, när vi har slagit till! La, lalalalalala, la la lalalala"

Och det svarades..

"En råtta svart o gul, fy fan vad han är ful, fy fan vad jag hatar AIK fy fan vad han är ful !"

Eller kanske...

Mätkiga Bajen, Vi blir bara fler, Ropen de skall skalla från Söders Kvarter.

Borta e djurgårn, Borta e gnaget, Borta e blåvitt... Förlorade slaget!

Vilket ös, hundratals och åter hundratals. Jag vänder mig upp för att kolla, svårta att se. Lämnar Tony och tar mig förbi några, vill se. Tränger mig. Upp på ett räcke.

Är helt plötsligt ett huvud högre än alla. Ser ett helt hav av armar, händer, flaggor, halsdukar. Och igen..

" VI E BLACK ARMY Vi e Black Army, vi heter faktiskt så, och börjar ni kaxa, så fan ska ni få. Och vi ska visa Sverige, hur läktarvåld går till, och ingen ska resa sig, när vi har slagit till! La, lalalalalala, la la lalalala"

Jag sjunger inte i slutet utan nästan skriker. Folk hoppar. Klappar händerna. La, lalalalala, la la lalalala.

Tillbaks till Tony.

”Kan det bli mycket bättre”, skriker jag fram i folkmassan. Svårt att tala, inte bara på grund av hejaklaksramsorna, nej, det är adrenalinet och rösten är hes.

”Va” säger Tony.

”De va inget”, svarade jag men han hörde inte.

Helt plötsligt börjar alla hoppa och skrika, en glädjeyra tar läktaren med storm. Måååååål. Jag hoppar och skriker jag också. Mål för Gnaget.

Det blir helt hysteriskt ett tag och sedan sjungs det, en gigantisk flagga rullas ut och jag ser en snubbe som är bra mycket äldre än jag, han skulle faan kunna vara min farsa. Ja, han är i tårar.

Vissel hörs, saker kastas in på fotbollsplan.

Det tar slut. De andra fick in två snabba i slutet.Vi förlorade. Domaren blåser. Men det är nu det börjar. Någon sparkar in i stängslet. En grupp rakade killar gruffar med några andra i klacken. Hela klacken är i spillo. Man kunde ta, eller känna aggressionerna i luften. Kände hur mitt hår reste sig upp på armen. Det var nu det började. Jag var inte här för att se the game. Sket i fotbollen.

Olidlig väntan, vi blev inte utsläppta.

”Tony!” ”Jag tar mig längre fram”, skrek jag över några huvuden och pekade ner mot ingången. Han nickade och följde efter. Vi trängde oss längre fram, ner för trapporna och mot utgången.

”Vad händer?” frågade jag Linkan.

”Snutjävlarna släpper inte ut oss än, vi måste vänta”, svarade Linkan tillbaks.

Såg över havet av folk, i trängseln, där borta vid gallret så på andra sidan gallret. Där stod en rad kravallsnutar. Hörde snuthundarna skälla.

Tiden gick. Stämningen blev mer och mer hatisk, saker börjades kastas igen. En flaska damp ner bredvid mig och slog i spillo. Alla ville ut. Slagsmål, våld. Det skulle letas efter färger, det skulle... nu..

”Tony, de öppnar portarna!”

En äldre kille kom fram till Linkan.

”Samla Matte och de andra och så syns vi som vanligt. Se till att alla kommer, Idag ska vi plocka de där jävlarna riktigt jävla ordentligt!”

Han försvann in i folkmassan. Linkan började ta sig ut. Jag efter och Tony efter mig. Linkan letade med blicken efter Matte. Men av trycket så pressades vi ut. Där ute var det kravallsnutar på rad. Hundar och kravallstängsel. Hundarna var helt jävla galna och snutarna stod stilla. Redo men stilla med sköldar och batonger. Vi var tvungna att ta höger forslades bort. Vet inte hur många vi var men riktigt många. Hundratals och åter hundratals. Hela massan trycktes av snuten in mos stadion. Vi kunde inte gå hur vi ville utan blev motade bort. kravallstängslet som skilde snutarna från oss tog slut. En flaska kastades.

”Snutjävel!” skrek någon. Helt plötsligt började folk springa.

Vad händer? Var är Linkan, var är Tony? Folk kutade, Jag följde på men leta med blicken. Där var Linkan.

Vi kutade med massan ett slagsmål hade brutit ut. Ett gäng gnagare stod och sparkade och slog på en snut. Resten av massan höll de andra snutarna på avstånd med gatustenar och allt annat som kunde kastas..Jag tog upp en sten och slängde den med all kraft jag kunde mot de blåklädda. Helt plötsligt kom ett gäng snuthästar i full fart.

”Kom”, skrek Linkan till mig. ”Där är Matte”, han pekade bort mot en liten klunga folk. Vi tog oss dit, det var som att springa på ett krigsfält. Hästar, stenar, pinnar. Hat och ilska.

Vi tog oss till Matte. Linkan och Matte snackade snabbt. Tony var efter mig. Vi skulle samlas en bit bort från den stora massan. Vi skulle ta oss snabbt, före in till stan för att leta färger. Denna gång Grönvita färger.

En halvtimme senare. Tunnelbanevagnen var vår. Vi var kanske trettio pers. De flesta var äldre, en del mycket äldre. Levde rövare i vagnen. Det var mellan Gamla stan och Slussen. Hade varit med förut, men nu skulle vi ta oss till Bajen land. Var inte mer än kanske sexton. Sexton bast, ”Skit” runt samma dar som Jack idag. Men jag hängde med de stora grabbarna de elaka gubbarna. Det skulle skolas.

Slussen.

Vi skulle kliva av här och ta oss genom Götgatsbacken och ner ut på Medis och sen fick det bära eller brista. Knöt fingrarna om mitt knogjärn i fickan. Linkan hade gett mig det. Tony tittade på mig. Jag tittade på Tony. Var det rädsla i hans blick eller bara aggressioner? Sak samma nu var vi här.

Tunnelbanevagnens dörrar öppnades. På väggen där ute stod det Slussen. Vi klev ut i Bajenland.

Här blir det inte bara paus utan också stop. Fröken tryckte på videon och skärmen på tv:n blev myrornas krig. Lamporna tändes i taket och Fröken drog upp rullgardinerna som åkte upp en efter en.

”Men vad faan fröken?” ”Vad händer sen” ”Du kan ju inte bara stoppa när det är som bäst liksom”

Hon tittade på mig. Med en liten argsint blick. Släppte upp den sista rullgardinen och gick fram till tavlan. Rullade tv.n åt sidan och ställde sig framför katedern.

Hon slug ut med armarna lite lätt innan hon började..

”Som ni ser så .. ja .. vi kan alla falla för grupptrycket och i en sådan här situation så är det extremt lätt att göra saker som man egentligen inte vill. Se på den unga pojken Tony som exempel. Barn, tror ni verkligen Tony ville vara där egentligen?

”Buuu” buade jag och knöglade ihop en en pappersbit och kastade på henne.

Reste mig från bänken och sa, ”Nu när du för första gången fått min uppmärksamhet...”

”Sätt dig ner!” sa hon så högt hon kunde utan att skrika.

”Fuck you”, sa jag och visade fingret och gick mot dörren. De andra eleverna följde mig med blicken. Mange kastade en penna på mig för att få min uppmärksamhet. ”Vi syns i centrum”, sa han.

”Det gör vi”, sa jag och slängde igen dörren.

Det finns som sagt ett jävligt meningslöst våld. Var själv med i klacken under ett tag men inte så länge. Andra saker lockade. Var ju inte mer än ja, barnet. Men jävlar vilket tryck det var och vilka slagsmål. Det går inte att jämföra med någon kick i världen. Eller jo det gör det, det finns massa andra kickar, men då tyckte jag att det inte fanns något bättre. Det var som att man funnit hem, när man stod där i klacken tillsammans med hundratals andra och efter var det, vi mot dem.

Men lögn egentligen och meningslöst var det. Satt med en lirare från Firman, vi blev jävligt bra polare inne på kåken. Den firman som slogs i för Aikland. Men när jag satt med honom så var jag vuxen och han i samma ålder. Självklart så satt han för grov misshandel. Men idag har jag svårt att begripa det hela. Det meningslösa våldet. För mig är det skillnad på våld och våld. Det finns ett våld som, ja krogen är miljön eller klacken uppmanar dig att göra. Sedan har vi ett annat våld. Ett våld som egentligen ska hållas nere så mycket som möjligt för den som brukar det. Vad ska man kalla det våldet? Ja, man tjänar ju deg på det så kan man säga det professionella våldet? Kanske. Tror ni fattar vad jag menar.

Jag fattar ju klacken, draget och allt det där. Det är ju för faan kick så det sjunger om det. Fattar om en sextonåring faller. Fattar att liten kan plötsligt få chans att kännas jävligt stor. Men på senare dagar så fattar jag inte. Sitta på kåken för en misshandel för att liraren skrek ”Bajen”? Jag fattar, det var ju mina kläder, jag gick ju i de skorna. Men ändå känns så meningslöst.

Men imorgon blir det mer av detta. Våld. Ska dra en repa i nästa inlägg nere på Kungsan. Fick ju mig att tänka på de gamla tiderna, när någon nämnde örnpojkarna. Så i nästa inlägg så tjackar vi vurre eller slang med sidovagn och halka. Japp, mitt på Kungsan och drar en vinge för att knäcka snäckan på en stekare som vill ont.

Som sagt det blir 08 i nästa för er som är hängde på stan i slutet på 80-talet och i början av 90-talet. Efter det så snackar vi våld.

Men nu vill jag ta upp några andra ting. Folk frågar mig om namn. När jag började skriva bloggen så sa jag till mig själv att eftersom det är jävligt känsliga områden (vissa) så ska jag aldrig och då menar jag aldrig nämna namn. Sedan så kan det ju tyckas att det kanske är lite fånigt att inte nämna namn på grupper eller gäng, alla vet ju ändå. Men det sitter i ryggraden, jag menar det är en grej. En grej att aldrig på något sätt vattna. Jag vill ju berätta och diskutera och folk som läser kanske förstår, det kanske är glasklart att det är just ”han” eller ”de”. Men om det är ett grovt brott som inte är ouppklarat så nämner jag absolut inga namn. Är det en historia som folk fattar, ja det är ju ”turkarna” han talar om, så kanske det är självklart men jag nämner det inte. Gör det i omvägar men ändå inte. Tror inte att någon skulle bli förbannad på något sätt. Det har inte med det att göra. Utan det har med bland annat rykten att göra.

Jag fick förut höra att jag låg död i en bagagelucka nere i Tyskland. Jag har fått höra att jag kan kicka rundspark och träffa basketbollskorgen. Jag har fått höra att jag dödade en lirare vid slussen. Och att någon såg mig men en MC klubb väst av den grövre varianten. Det går så mycket skitsnack överallt och jag vill inte nämna några namn när jag berättar och skriver. För att jag själv inte skulle vilja att någon annan satt och skrev ut mitt namn i en historia utan att fråga mig först. Kände att jag till och med gick lite för långt när jag ja.. någon kommentera C-H och jag sa ”servess”. Drog ju en story som inte hade med ett specifikt brott att göra. Men ändå. Sådan är jag. Bekant jag hade igen aning han ja...var. men men.

Ni får gärna gissa, det är kul att läsa vissa kanske har gissat rätt en del inte. Men jag kommer förmodligen inte svara att det var bingo. Hoppas ni förstår.

Surfade runt lite igår på nätet och ja.. påminde mig själv om de gamla goda tiderna för skrivandet om nästa inlägg. Man kanske ska ladda ner ”Stockholmsnatt” och få sig en rackarbajsare till nostalgi. Säga vad man vill om filmen för mig är den kult.

Nu när jag skriver bloggen så dyker så otrolig mycket nya minnen upp som jag tidigare förträngt. Det behöver inte vara dåliga minnen men saker som man helt enkelt glömt bort. Det känns lite lustigt.

Igår var det en tung promenad. Thanks för stödet jag fick. Det är tungt men det finns inte många andra jag kan slå på, än mig själv för detta. Snackar med Jack nu varje dag och även hans morsa. Men det är tungt och nu när Jack läser bloggen så ska vi se till att det tas på rätt sätt. Jag kommer inte censurera eller så, det är ju mitt snack som gjort den till vad den är.

Vi ska inte blåsa upp oss mer än kalasballong. Än kan vi inte flyga. Så stor är inte bloggen. Men den har vuxit och det snackas litet om den.

Tror jag skrev första inlägget 12 september. Idag är det den 2 oktober. Så det har gått ca 20 dagar och jag har ett snitt, räknade faktiskt ut det, på cirka 414 besök per inlägg. Totalt har över ca 13240 besök, klick eller vad det nu heter gjorts på 20 dagar. Den enda ja typ reklam eller vad man ska kalla det, är att jag har mailat några personer eller att jag läst andras bloggar och lämnat ett spår till min länk. Inte mycket men lite.

Så lite kan vi väll slå oss på bröstet.

Men sedan kanske det är två eller tre personer där ute som klickar hejvilt och läser alla inläggen över 130 gånger var. Så egentligen har jag bara tre läsare. En av dem är ju självklart jag och den andra är Jack. Så den tredje måste vara du. Men ja.. tack för att du är här.

Det jag vill komma in på, är er läsare. Eller ja, ”du” trogna läsare och Jack. Skulle faktiskt vilja vända mig till er om hjälp. Det gäller inta att råna en bank eller pressa deg ur en lirare på Söder. Nej jag skulle behöva ja, råd helt enkelt. Och ju mer som tycker till desto bättre. Om flerat tycker lika så betyder det något. Så du som läser i tysthet, skulle du kommentera ett med ett pip ska jag ta en klunk singa (Thai öl) för dig. Så vad händer vad vill jag fråga om?

Tack vare att uppmärksamheten blivit så stor eller, ja från mitt perspektiv stort, så har jag som sagt nu fått kontakt med en förläggar. Det har mailats lite fram och tillbaka och jag ska maila tillbaks igen idag. Har tidigare lovat er att hålla er uppdaterade so lets talk.

Jag ska nu skriva en börja eller kanske ett eller två kapitel som jag själv föreslog och sedan skicka det till denna förläggare. Denna person kommer sedan att ge ris och ros. Vi kanske kommer att fortsätta, kanske ändra allt, eller så kanske tar mailandet tar slut. Men jag har nu professionell hjälp. Och denna sakkunniga person arbetar på ett väldigt stort bokförlag så kan det bli bättre? Om man vill skriva en bok menar jag.

Om jag nu ska skriva en bok. Foks.. Vad ska den handla om. Vad tycker du? Jag har ju varit med i leken sedan barnsben så min funderingar är: En del tycker ju grova rån och allt detta är spännande medan andra ja.. det är ekobrott som är tårta. Men det är själva stukturen också.. Ska den handla om mitt liv från början till slut? Eller ska jag fokusera på en period? Kanske en enskild händelse. Hur ska upplägget vara? Ska den bara vara i berättarform? Jag vill ju håll kvar mitt tugg jag har här på något sätt.

Jag har en ide. Men jag vill att även du ska tycka till, tro mig det hjälper mig. Någon skrev att ”Det är så här den där boken ..... skulle skrivas” hur då?

Min ide och säg till mig om den är fånig. Är att jag helt enkelt kommer att göra som jag gör på bloggen men i större skala. Inte riktigt som på bloggen men ändå. Jag kommer att snacka om mitt liv här som lyst i Thailand och parallellt dra saker jag varit med om men i mer djupgående skala kanske längre berättelser. Sedan ha en betydligt tydligare röd tråd som finns i hela boken. Kanske börjar berättandet om min upplevelser i tidsföljd.. börjar som sen tonåring och slutar idag när jag faktiskt är lyst. Eller börjar kanske i lite senare ålder mitt i det grova och slutar boken idag. Jag vet faktiskt inte riktigt. Detta är en bara en ide. Men hela tiden som här i bloggen, ni som läsare får föja med mig i nuet också.

Ni vet ju själv när man är klar men en bok och slår igen den. Det blev tomt. Vad hände sen. Du vill ha mer. Eller hur? Lite så känns det. Om läsaren, ja får ta del av mitt liv och tycker boken är bra. Eller kanske rentav skitbra. Hur hip skulle det då inte vara att ha kvar bloggen och att ja.. kunna fylla tomrummet efter bokens sista sida. Att läsaren kan övergå från boken till att läsa live, om man kan säga så.

Detta förutser ju att jag inte blivit tagen eller ja.. skjuten eller något annat. Men ändå.

Men vi ska inte rista kryss i taket. Än så är inget lovat. Och om detta skulle ske så innebär det att jag kommer ta extrema säkerhetsåtgärder då uppmärksamheten kommer att bli stor. Jag kommer då att maila mina inlägg till en bekant som i sin tur.. lägger ut inläggen från en proxyserserver m.m. Nu är jag idag extrem men då kommer det att bli sjudundrandes väggar mellan mig och Sverige under uppmärksamheten. Om det blir så.

Min ide är bara en ide som sagt. Men skulle gärna mer än mest höra vad du tycker om iden eller andra tankar förslag och åsikter. Ju fler desto bättre! Ska jag lägga fokus på grova rån eller eko? Ska jag... i berätttarform eller i ja.. min ideform? Ni fattar, tyckt till!

Detta inlägg blev lite kort som Vanhedens byxor men om det är tårta varje dag så smakar ju inte tårta tårta. Men imorgon blir det Stockholmstugg och tricken till Kungsan och jag av bengen och ja vad lirar spindeln? Hon är snart time for food. Så see you later..

Avslutar med en taekwondo spark med grabbarna örn och säger...

Vad skulle du vilja höra om? Och hur?

Thanks på förhand!

wanted



Kommentarer

  1. Jag tycker att din idé låter riktigt bra faktiskt, att ha stuket du har här, men med en tydligare röd tråd. När det kommer till rån vs ekobrott, så skulle jag personligen väldigt mycket hellre läsa om rån, det finns grymt mycket folk som är fascinerade av fenomenet också, så där finns en marknad. Något jag vill höra mer om, antingen på bloggen eller i den eventuella boken, är om du under din tid tappade respekten för pengar? Du måste ju haft jävligt gott om cash stora perioder, var tog de vägen - bilar, fet villa? Intressant då du ju aldrig missbrukat droger.

    Skrivet av Sajlid — 02 Okt 2008, 12:55

  2. Har följt bloggen från starten och fler gånger känt att jag vill skriva något men att skriva något som 100 andra redan skrivit innan känns en aning onödigt. Men här kommer mina 5 öre.

    Det finns miljoner sätt att skriva boken på och alla är nog lika rätt eller fel. Jag skulle nog kunna tänka mig ett upplägg som börjar med en väldigt snabb introduktion till och på något sätt förösk till personlighets beskrivning i din dagliga situation i läget precis innan efterlysningen för att snabbt kasta tillbaka till där det hela börja. Försök på något sätt att få med personlighets utvecklingen genom åren för att sen klaffa in i personen som är i början av boken. Avsluta sedan med efterlysningen följt av bloggen och med avslutning på utgivandet av boken.
    På detta sätt tror jag att det skulle kunna bli en väldigt intressant, spännande och ärlig självbiografi.

    Tycker du gör ett kanon jobb med bloggen och stimulerar mig som egentligen ogillar att läsa varje dag.

    Om det blir problem med förlaget så hör av dig så drar jag i några trådar och hittar en lösning. ;)

    Skrivet av Bling — 02 Okt 2008, 13:05

  3. börja mitt i ett rån. typ det första du gjorde, fortsätt därifrån, så kan varannat kapitel vara tillbakablickar, på mindre brott, bus o annat du gjorde i din ungdom. svensken älskar att klaga på buset, samtidigt som dom läser om det i diverse böcker, så det blir nog bra hur du än gör... och bränn inte allt på en bok.. think big...flera böcker ;).
    lycka till.

    Skrivet av valp — 02 Okt 2008, 13:46

  4. Gud vad roligt om boken blir av! :)
    Jag tycker det skulle vara roligt om du berättade lite om din barndom. Dra sedan din kärriär från början tills idag, varvat med att berätta om ditt liv på rymmen i thailand, skrivet i samma anda som blogen.
    Jag är en sucker för grova rån och indrivningar men ekobrott är såklart också intressant, ta med allt!
    Bara mina tankar..blir grymt hur du än bestämmer dig för att göra! Iden om att forsätta med bloggen så man slipper känna tomheten när man läst ut boken är genial!..Det är en hemsk känsla!
    Ser fram emot morgondagens inlägg!
    Take care!

    Skrivet av Sunshine — 02 Okt 2008, 14:04

  5. Skriv hur du vill. Skriv om både värdetransportrån och eko. Skriv om din känslor och upplevelser. Skriv om livet på flykt.

    Det enda råd jag ger dig och det är det som gör dig unik - det är att du så totalt osminkat, ärligt och naket beskriver dina egna tankar och känslor inifrån.

    Det är DET som gör dig intressant! Att du även beskriver myntets baksida. Att du samtidigt som du beskriver kickarna även beskriver rädslan och ångesten. Ger båda sidorna av myntet. Jag är inte kriminell men tack vare dig har jag fått en bättre förståelse för vad som försigår i en kriminells hjärna. Bara inlägget där du sitter på date och för en normal fikakonversation samtidigt som din kriminella hjärna arbetar parallellt (är det ett eller två "L" och på ett eller två ställen? Noll rättstavningsprogram här. :-)) på högvarv är poesi att läsa.

    Förstår du vad jag menar?

    Din uppriktighet i det du skriver - DET är tårta!

    Skrivet av DOOBA — 02 Okt 2008, 16:36

  6. Du skriver grymt mannen, det råder det som sagt ingen tvekan om. Så vitt jag vet så finns det bara två författare i Sverige som skriver om det du har levt i.

    Den ena är förstås Lapidus, men även om "Snabba cash" blev en bestseller så märks det att han saknar egentlig insikt. Jargongen t.ex. skulle vem som helst kunna snappa upp en vanlig fredagskväll på krogen.

    Den andra är Lasse Strömstedt. Det han skriver om är så på riktigt som det bara kan bli (smash and grab, mackor, osv. Läser man hans grejer så inser man snart att tiderna går igen, same but different.

    Nåja,dina historier påminner om hans minus knarket då, och därför råder jag dina nära och kära att fixa antingen "Grundbulten" eller "Lyfter" (som är fortsättningen).

    Vad gäller disposition kan du definitivt hitta inspiration här.

    Simma lungt,
    Lykos

    Skrivet av Lykos — 02 Okt 2008, 18:02

  7. Tycker du ska dra några inledande kapitel om dig och din bakgrund. Berätta några historier om dig som barn, beskriv din familj och under vilka förhållanden du växte upp. Kliv över till tonåren, där du säkert har några incidenter som gjorde att det inte var lika lätt att kliva av tåget. Du vet..point of no return..

    Gå sen vidare och bygg upp berättelsen så att den leder dig fram till när du blir tvungen att tagga.
    Sen kan du ju göra en uppföljare som handlar om tiden i Bangkok. Ge dom inte allt på en gång..en cliffhanger you know =)

    Earthbrigde

    Skrivet av Earthbridge — 02 Okt 2008, 18:36

  8. Det finns en anledning att din blogg fått belysning. Att du skriver som du gör och att du gör det på DITT sätt. Så fort du färgas av andras influenser så dör DITT sätt. Börja boken med något smaskigt och rått. Kör sen hårt, ärligt och rått. Bli styrd av din egen magkänsla.

    Jag kan förstå att du känner dig utsatt och sårbar i den situationen du befinner dig i. Självförtroendet sviktar, saknaden växer. Men för fan gosse, det är ditt jävla race så se för fan till att styra själv.

    Skrivet av Farbror Grön — 02 Okt 2008, 19:52

  9. Svårt...tycker du ska köra från början och få med "hela" ditt liv...alla upp och nergångar tills du är framme i Thailand. Kan ju inte va action hela vägen...

    Skrivet av 13 — 02 Okt 2008, 20:36

  10. Jag lägger armen om Earthbridge och håller med honom! låter som en mycket bra idé!

    avsluta oxå ditt "prov" till förläggaren med en cliffhanger! :-)

    Keep it up!

    Skrivet av Danne — 02 Okt 2008, 22:14

  11. Tjena. Tycker detta är mycket kul! Jag kommer att hänga på dörren till bokhandeln när (om) det blir en bok..

    Och hoppas verkligen att jag en dag ska ha din signatur i boken..

    Och jag tycker du ska lägga upp boken på så sätt att du börjar ungefär som i You realy want that boat so mouch.

    Din vardag som den var då.. Och sedan introducera din barndom.. Typ "berätta om vardagen" sedan "och hur blev det på detta sättet.. Jag växte upp....... Och efter det så kör du hela ditt liv. Med både inslag av eko samt rån/indrivning mm.

    Sedan som en tidigare skrev. Ta upp denna blogg samt hur du fick din inspiration mm till att skriva boken.

    Mvh David

    Skrivet av David — 02 Okt 2008, 22:44

  12. Skriv varför. Vad som drev dig, vad du tror fick dig att välja just den här vägen vet att det är svårt men du skrev själv tidigare att du visste. Du hade en trygg uppväxt och allt det där så berätta hur det blev som det blev, få dem att förstå. Självklart ska du skriva lite action också men du måste även sjunka in djupare, om du förstår vad jag menar. Håll det till samma stil som bloggen så ska du se att det går bra.

    Lycka till gubben.

    Skrivet av Söderort — 02 Okt 2008, 23:29

  13. Jag håller med dom flesta ovanstående, boken kan skrivas på många olika sätt som alla kommer att kunna bli otroligt bra. Någon skev tidigare att det är DITT "race" så se till att styra det själv med din magkänsla,det håller jag med om.

    Sedan så gillar jag sättet du skriver bloggen på... när det är varvat med din barndom,tonåren,våldsbrott,rån,ekobrott osv. Det gör läsningen väldigt spännade då man aldrig vet i förväg vilken del av ditt liv man kommer att få läsa om.

    Jag tycker även som endel andra att boken kan börja med en liten introduktion om vem du egentligen är för att sedan köra vidare och blanda tonårsupplevelser med rån och ekobrott osv. Men det är nog heller inte fel att börja boken som nån sa med ett rån eller liknande.

    Det var fan svårt dehär! Jag säger bara så här mannen! Jag litar på dig till 100% och hur/vilket sätt du än kommer skriva på så kommer det bli en jävligt grym bok som lätt kommer finnas i min boksamling!

    Lev väl
    mvh / JD.

    Skrivet av JD — 03 Okt 2008, 01:26

  14. Nu har jag inte kommenterat på ett par inlägg.
    Men helvete, jag kommer alltid tillbaka, så otroligt fängslande läsning.

    Som ngn skrev oven, det är dina tankar och funderingar som är så otroligt ärliga och "nakna" som gör dig så intressant att läsa.

    Blandningen mellan tankar, minnen, erfarenheter och känslor. Tycker du ska fortsätta på precis samma sätt i boken.
    Har aldrig läst någonting liknande, ditt sätt att berätta och beskriva saker.
    Underbart tillfredställande.

    Hoppas verkligen du inte tröttnar, du gör min dag med nya inlägg.
    Tack för det.

    Skrivet av Henrik — 03 Okt 2008, 11:12

  15. För att surfa anonymt på nätet så kan du använda någon Online Proxy typ http://www.webproxyonline.info

    Funkar bra att dölja sin IP-adress med.

    Skrivet av Liam — 05 Okt 2008, 02:45

  16. Jag tycker du ska skriva som du gör nu ungefär, så som din idé var. Beskriva både din barndom och åren som följde, och samtidigt beskriva ditt liv i thailand och ditt bloggande, och dina drömmar om framtiden. Tycker inte du ska skriva ditt liv från början tills idag, det lämnar inget utrymme för flera böcker...skriv som du gör nu istället, och efter den boken kanske du kan skriva en till, eller kanske flera till som fokuserar lite mer specifikt på t.ex ekobrottslighet, dina upplevelser i tonåren, grova rån, eller att vara pappa och yrkeskriminell samtidigt? Skriv hellre flera böcker, än att försöka pressa in det viktigaste från alla år i en enda pärm.

    Är hur som helst övertygad om att vad du än väljer att skriva om, så kommer det bli en storsäljare internationellt.

    Fortsätter att hålla tummarna för dig!

    Skrivet av Vincent — 11 Okt 2008, 20:37

  17. Snälla bli inte strömlinjeknullad av stora förlaget - skriv som du gör nu fast med en tydligare disposition. Älskar sättet du blandar mixen på. Du är underbar med pennan!
    M

    Skrivet av M — 21 Okt 2008, 21:38

  18. Började läsa din blogg nyss, backade till start. Sitter här och undrar hur du har det i just denna NU. Kommer snart ikapp till "nutid". Du har en fantastisk förmåga att förmedla känslor. Ville bara säga det =)

    Skrivet av N.H — 09 Aug 2009, 14:37

En bloggtjänst levererad av DistansData Webbyrå E-butik och Hemsidor