Blogg gratis Logga in

WANTED

30 Sep, 2008

wanted | 30 Sep, 2008 | Huvudkategori | (2797 Läst)

Look light! Ratt go go go

Lamt. Kroppen är tung och ligger platt på madrass och undrar. Någon blev skjuten med bongen i handen. Hästen gnäggade. Nästa man på tur. Det var bara att kliva ut.


Slog upp ögonen. Kroppen kändes lam. Ögonen tunga. Det var som luften bara hade försvunnit. Helt jävla kraflös. Sova lite till. Kisade mot balkongen. Det blåa drapperiet hängde för balkongdörren men jag kunde ändå se att solen försvunnit. Fläkten surrade.

Hade jag feber? Slumrat till under dagen. Mina dagar nu har gått över till nätter. Sover på dagarna och skriver på nätterna. Hinner jag så går jag den dagliga promenaden medan solen finns. Eller dagsljuset kanske man ska säga. För det mesta är det avgasgrått här i Bangkok. På den senaste tiden har det regnat en del också. Skulle vara skönt att andas lite svensk höstluft. Faan vad great.

Nej ingen feber. Rör på mig för lite, sitter i sängen med min bärbara och skriver. Går ner på gatan och äter, skriver igen eller kilar in på ett internet cafe och surfar. Äter igen. Det blir mest fågel, fisk eller något annat kreatur. Men tuggorna är små och potionerna tunna.

Brukade kunna äta häst, men nu trillar ju för faan jeansen av.

Måste vara det. Äter för dåligt, rör mig för lite. Ingen energi. Luften pyser ut och man blir trasig ballong.

Fuck. Ibland känns det lamt och armen hänger sänggavel och nyllet rakt i madrassen.

Den bärbara datorn står på golvet.

Rör på musplattan och den lyser till. Klickar på uppdatering ser att tre nya kommentarer finns på förra inlägget. Ja, just det ett var mitt egna. Det blev ju luftigt. Scrollar ner och läser, som paket på julafton i mindre skala. Alltid lika kul att läsa. Det jag läser blåser luft i ballongen.

Måste ta tag i bitarna nu för faan. Här ligger jag på en madrass med ben och degar lam. Efterlyst och kraftlös.

Jävla självömkeri.

Energi.

Sprattalar igång benen. Kommentarena blåste liv i skutan. Plocka undan skräpet och bädda sängen. Genast lite trevligare. Hasade mig ner till seven eleven och handla gott. Tre burkar iskaffe, chips, choklad och annat smått och gott. Måste lyxa till det.

Upp i kvarten.

Kan ju sen en öppning nu för faan. Har ju fått respons från mitt skrivande. Aftonbladet nämde mig igår i förbifaten, någon reporter skrev ”Svensson vågar inte snatta men tycker om att läsa om mord”. Något i den stillen och så nämdes min blogg på ett positivt sätt. Kulturdelen, men jag kunde inte läsa själv, måste ju vara plusmedlem. Så polaren skvalrade.

Det måste ju vara tårta. Inte alla dagar man näms i bladet för något positivt.

Hur länge har jag haft bloggen?

Några veckor va, två eller tre.

Ser ju ett ljus där framme ”men faan håll nere förhoppningarna.” Lever ju råtta idag men även råttor hoppas väll.

Talar bokförlaget. Någon frågade och jag svarar. Vill som sagt inte skrika bingo innan bingohjulet börjat snurra. Men vi får se.

Fick ett mail. Mailade tillbaks. Fick ett mail till. Mailade tillbaks. Bollade med en i familjen på skype och ja, det finns intresse. Vill göra ett försök och har blivit erbjuden en hjälpande hand.

Vill printa ner ett kap eller två och kasta iväg för att få sakkunig ”proffs ris och ros”. Det kanske börjar rulla på en aning. Vet ju att allt jag skriver här ligger under förstoringsglaset så jag vill inte säga för mycket men samtidigt vill jag uppdatera er, det är ett måste. Det är ju pga av er som det börjar rulla.

”Så det finns ljus” sa råttan och sprang in i mörkret. ”Men kom ut då” sa osten. ”Du får äta mig om du vill”. Hungern gnagde och råtta gick ut. ”Ost, faan vad gott”. Det small till och råttan fast. Han låg där i ljuset i fällan och pep. ”Men faan, vad osten var god.”

Det gäller och vara försiktig som sagt.

Kraft. Det är en dag imorgon. Sudda sudda bort din sura min, munnen den ska..

Tjockisen åkte bil ja och det small. Löpsedel igen för en maffia medlem. Bekant är du bekant? Andy känner tjockisen bra. Själv så var det lite. Nej det var faktiskt inte han jag snackade om. Förstod i efterhand att någon skulle tro det, men inte han. Finns en annan tjockis. Som är betydligt tjockare. Vi kan kalla honom Tjockismannen. Bekant om du är bekant med dessa bekanta så vet du nog vem det är. Han finns med i Wikipedia, den fria encyklopedin. En av Sveriges största skalbolagsbrottsling, bland annat två miljarder i en härva med över fyrahundra bolag står det.

Han var stycket tjockare och i mina ögon smart som attan. Vet inte vart han är nu. Senast så satt jag med honom på kronan. Men det var ett tag sedan. Garvar när jag tänker på honom. En karraktär. Inte hångarvar utan ler. Gillade han. Vägde hundrasextio pannor på kronan och det var inte muskler. Håret spretade grått och glajjorna på sniskan.

Jag hängde upp en lapp ”Var god stör ej, ingen frukost idag”, på hans cell dörr. Så där inne låg han i sina hundrasextio hungriga kilo och undrade när det frullen kom. Men den kom aldrig och celldörren låstes inte upp. Gömde ett öppnat filpaket bakom elementet i hans cell. Jävlar var det stank när den ruttna och värmedes upp. Han var ju så rund om magen så han kom inte åt under skrivobrdet bakom elementet.

Ibland var det skoj även i en låst etta på kungsholmen. Så Bekant är du bekant så kanske du vet.

Någon skrev på ett annat forum att jag måste vara någon höjdare. Men det vill jag understryka att jag inte var eller är. Nej jag är någon som kände någon som var ”Någon”. Jag gjorde ju en del och känd tidsvis folk som fröken gräddelin inte vill skåla kaffe med. Men själv så anser jag mig inte stor i kostymen. Det är klart, jämför man med snattan på ica så ligger ja ju några pinnar högre upp. Har varit med som ni kanske förstår. Men vill tona ner kronan på skallen.

Earthbridge this is for you...

Det är bara att kliva ut

Det hade skjutits på Solvalla. Löpet var stort och det susade problems i den undre välden. Vad händer? Vem var det? Det small till ordentligt. På denna tid så var jag het i brallorna. Ville visa hakan och klä mig för stort.

Har sedan unga dar, ja riktigt unga, dragit icke jämt med en lirare. Fastän vi hade samma intresse på den tiden, sno bilar, slåss, inbrott och vässa så var personkemin inte turturduva. Vi växte upp i samma kommun och till en början skaka vi hand och dunka varandra i ryggen. Hemmaplan var litet som en trång sjumanna och vi lira i samma lag. Men blickarna var lagom kärlek. Vi blev större, brotten blev grövre och laget splittrades. Hemmaplan blev hela Stockholm och det allt blev plötsligt mycket större. Denna lirare var kusin med en av de stora och var landsmann med Solvalla Löpet. Det menades att I cant touch. Men i ungtuppålder blev det mindre kärlek och ett hat växte fram. Vi spelade i olika lag. Jag snacka ju förutom om avensjuka och när vi lyckades så vill han ställa till det. Han var känd för att vara strulig och de stora landsmännen, kusinerna, backade honom även när han hade fel.

Kom ni ihåg bland de första inläggen när jag skrev om att vi lyckades men inside information givit info åt två håll och det blev elpistol i källere. Dagarna efter när vi blivit gröna och grollet var släppt så stack denna snubbe ut hakan och ville blåsa liv i elden igen bara för att jävlas. Sån var han. Speciellt mot oss. Men tiden gick. Och pojkar blev grabbar och grabbar trodde de var män.

Andy fick i tidig ålder ett långt fängelsestraff för sin ålder. Han satt tror jag tre och ett halvt under tjogoribban. Det var långt i den åldern. Det var på Löpet också. Många dagar i sträck. Det var bland annat då han lärde känna de flesta och bygga upp kontaktnätet. Andy och jag drog lika och när han kom ut så var vi bröder.

Men de här snubben som spred jidder omkring sig, vad ska vi kalla honom? Vi kallar honom Juggevich. Ja Jugg sysslade med samma saker som oss och efter ett tag så spraka helvetet igång. Det blev mer eller mindre krig på mindre nivå. Men Andy kände kusinerna och kusinerna började få nog. Så det sa till Jugevich att han fick kamma till sig. Så han kamma till sig.

Men på grund av honom så har jag själv inte viljat ha direkt kontakt med de landsmännen. Det gick ju inte att undkomma på senare dagar men en gång så small det till igen och denna gång kunde det vara klippt...

Det var nu som jag kommer till början av denna historia, vi började ju med

Det hade skjutits på Solvalla. Löpet var stort och det susade problems i den undre välden. Vad händer? Vem var det? Det small till ordentligt. På denna tid så var jag het i brallorna. Ville visa hakan och klä mig för stort...

Det var lördag. Inte måndag, inte torsdag utan lördag. Fest. Vårat lokala hak skulle kicka igång en ny klubb. Alla skulle dit. Jag och en radarpolare till mig Volkan var där. Andy satt i bur. Våran hemmaplan. Haket var proppfullt. Humöret var på topp och det var drag. Drog in några skumpa och vårat bord bubbla på. Mycket folk. Hög musik. Blinkande belysning. Det var trångt. Dansa, gick runt skaka hand och lite black jack. Snacka med brudar. Skumpa. Dansade lite till och allt var kung.

Någon la handen på min axel. Jag vände mig om. Det var trångt. Dansgolvet var smockat. Det var Sosso. Hon sa något. Jag hörde inte vad. Musiken var för hög.

”Va!” sa jag högt.

Hon trängde sig fram och vek sitt hår åt sidan och sin mun vid mitt öra.

”Volkan är i slagsmål!”

”Skit”, tänkte jag. Vem faan kunde vilja tjafsa med honom? På våran hemmaplan?

Jag knuffade undan folket och tog mig fram i danssmörjan. Fort gick det och folket ramla och vek undan. Sosso efter i lä av min rygg.

Hon pekade mot ingången. Jag armbågade mig dit och några tappa drinkarna i golvet. Några dörrvakter som var mina polare förstod att det var något på G. De sprang efter. Passerade vakten i dörren utan att lägga märke till vem det va. Ut. Där precis vid ingången stod Volkan med ryggen mot mig. Några vakter stod vid sidan om och en utländsk snubbe stod och tjafsa med Volkan.

Jag sa.

”Vad är jiddret om?”

”Lägg dig inte i din jävla fjolla”, sa killen.

Det small. Drog en stenhård höger rakt ansikter på honom. Han föll till marken och fick käka snö. One hit and out! Stenhård var den.

Kände hur vakterna genast drog in mig innanför glasdörrarna. Stängde dörrarna och låste.

”Vad faan nu då?” tänkte jag. De brukar ju bara stå i ring med ryggen mot oss. Fyra dörrvakter vid dörren och den låstes med alla nyklar som fanns. Volkan var utanför. Jag försökte rycke upp dörren. Skulle ut!

Men vakterna drog in mig i lokalen. Folk som vill ut, gå hem eller ta en nypa luft fick tänka om. Det tändes upp och vi gick in i köket. Musiken tystnade utanför och en allmän förvirring hördes. Vad faan hände?

Stod i köket och blev inte utsläppt. Ville inte ge mig på dörrisarna det var ju mina polare. Några polare kom fram. Vad händer? frågade de.

”Jag har ingen aning slog någon lirare på käften och hela haket dog”

Ägaren kom och ojade sig.

”Okej okej”, sa jag ”vad faan händer?”

Volkan och Sosso kom in i köket. Han hade blivit insläppt för sin egen säkerhets skull. Jag har aldrig sätt Volkan backa för någon. Inte för någon. Alla vet det och så är det bara. Men nu kom han in och frågade mig.

”Vet du vem det var du golva?”

Jag tittade på honom frågande. Köket var fullt med folk och svängdörren svängde steffeferrari, fort, folk in och ut och in igen.

”Nej inte faan vet jag”, sa jag. ”Har aldrig sätt liran innan.”

Tydligen var det några av grabbarna som skulle ta över Solvalla Löpets marker. En borta och nya växer fram. Dessa stod på tur. Från samma land och stod längst fram i kön. Men det var ju mångs som slogs om kakan. Men dessa var bland de färmsta.

”Skit”, sa jag när Volkan berättade.

”Kan man gott säga”, svarade han

”Vad faan jiddra ni om”, frågade jag

”Du vill inte vet.”

”Jo, det vill jag”

”Okej” sa han och log. ”Ja, vi var på toa och ja.. trängdes vid pissoaren och det blev lite gruff och ut och snacka.” ”Vi stod där bokstavligen med brallorna ner.”

”Vaffan!” ”Snacka om revir jidder.” sa jag. ”Han pissade i din pissoar och du ville slå han på käften?”

”Typ så”, sa Volkan.

Sosso såg orolig ut.

Vem kom in i köket jo, Juggevich. Han tog sig förbi några vakter och kom fram till mig.

”Nu har du allt gjort bort dig”, flina han fram och drog.

En vakt kom in och fram till mig. Jag stod lutad mot en diskbänk.

”De är helt galna där ute”. Två bilar har kommit fullt med folk och de sägar att vi måste öppna upp. Vi har inget val”

”Skit skit skit” tänkte jag.

”Okej jag jag kommer” sa jag

”Vad ska du gör?” frågade Volkan.

Jag svarde inte utan vi jag gick mot ingågnen. Den var täckt av vakter. Volkan var bakom mig och det var trångt med folk som ville ut.

”Snuten kommer att komma vilken sekund som helst” sa någon vakt i förbifarten.

Vakterna släppte fram mig. Stod nu innanför glasdörren och snubben som jag golvade stod på andra sidan. Han såg helt galen ut. Bakom honom stod ytterligare kusiner ett tiotal kanske. Plus en annan klunga med folk. Han skrek.

”Du är död!” och drog fingret längst halsen.

”Vad i helvete gjorde de här från första början” gick genom huvudet på mig.

Juggevich kom fram till mig med luren i örat.

”De säger att om du inte kommer ut så kommer de komma hem till dig imorgon och skuta knäskålarna av dig.”

Det värsta var att det inte var ett löst hot. Det skulle ske. Fel jävla snubbar och fel tidpunkt. Nu ville ju folk absolut inte golvas och äta snö. Nej fötterna fram och visa våld. Nu efter Solvalla Löpet.

”Vi kan inte hålla stället längre” sa en vakt.

Det höll på att bli panik. Alla mina polare var framme vid dörren men jag ville inte att de skulle beblandas. Den enda som jag visste hade tillräckligt stake och inte brydde sig var Volkan.

”Okej” sa jag ”Jag går ut”

Sossa tittade på mig.

En vakt låste upp. Killen hade backat några meter. Hans kusiner i bakgrunden. Volkan i min rygg och jag klev ut. Det var var verkligen inga kramkalasgubbar som väntade.

Addrenalinet pumpades ut i kroppen.

”Vad skulle jag göra?” ”Skulle de skjuta mig på fläcken?” ”Hade ju ingen egen gun på mig” och även om jag hade det skulle det vara smart att dra fram den?” Ville han köra en mot en och skulle jag golva honom igen” ”Ja vad faan händer då?”

Kände snön falla och mörkret lystes upp från hakets belysning.

Jag bet ihop.

”Fuck it”...

Vill bara tillägga att snuten inte dyker upp denna gång och lägger näsan i blöt. Bara så ni vet



Kommentarer

  1. Sjuk cliffhanger!:D
    fortsätt godammit!

    Keep it up!

    Skrivet av Danne — 30 Sep 2008, 20:02

  2. Sitter du och skriver fortsättningen nu? Eller ligger du med nyllet i madrassen, garvade när ja läste det HAHA, ser det framför mig. Upp med huvet, skaka av fåglarna från antennen..du har ju egentligen alltid vetat att vägens slut kan se ut så här, du fixar det! Men din väg är inte slut, ditt skrivande har istället börjat plöja upp en ny väg.

    Earthbridge

    Skrivet av Earthbridge — 30 Sep 2008, 20:21

  3. fan, öka lite med fortsättningen, får abstinens

    Skrivet av jimmy — 30 Sep 2008, 20:51

  4. kartellen?

    Skrivet av mister — 30 Sep 2008, 23:17

  5. du vet att vi kommer tillbaka , men att lämna en sådan cliffhanger är fan elakare än att få däng i en mörk & fuktig källare på julafton.

    Umgicks du i kretsarna med Fitzpatrick och den flocken någonting ?

    Skrivet av Stefan — 30 Sep 2008, 23:55

  6. Då vet jag.
    Är du verkligen i Thailand.
    Trodde Turkiet.

    Skrivet av Bekant — 01 Okt 2008, 09:15

  7. Trodde jag visste men det förnekades.
    Så mitt bud blir BögRoffe. C-H Gustavsson
    Tung kille på alla sätt.

    Skrivet av Bekant — 01 Okt 2008, 09:54

  8. Diggar din blogg, bra skrivet. Du får en verkligen att længta efter mer!
    Fyller ut dagarna på pissjobbet bra oxå :D
    Keeep it up! och skriv mer, du kan ju inte læmna det så dær...

    Skrivet av MarQ — 01 Okt 2008, 11:41

  9. Läst dom inlägg jag missat hittils i rad nu, och jag är helt fast!

    Denna blogg är toppklass.

    Skrivet av Vincent — 11 Okt 2008, 19:54

  10. Snöat hela dan - kan bli hela natten också. Toppklass!

    Skrivet av M — 21 Okt 2008, 20:51

En bloggtjänst levererad av DistansData Webbyrå E-butik och Hemsidor