Blogg gratis Logga in

WANTED

23 Sep, 2008

wanted | 23 Sep, 2008 | Huvudkategori | (2432 Läst)

Violence outside the box

He-man målar in sig i en hönsgård och Vargen är efterlyst. Spela baseboll med grannkommunen och svinga kofot i klacken. Det springer en gris och kastar handgranater så ducka. Du vill inte hamna hos mig.


Det doftar målarfärg i rummet. Vaknar till att hönerna utanför kacklar vilt. Ja, snett nedanför rummet finns en höngård. Inte så vacker precis och jag skulle tippa på att djurorganisationerna i Sverige, Djuraktivisterna eller Rädda Djuren eller vad de skulle tänkas heta, inte skulle ligga lågt om de satte fokus på grannens hönsgård. Men vad bryr jag mig som äter kykling varje dag. Nej, sorry djur, är ingen räddare i nöden.

Men det doftar målarfärg och det brukar det ju inte göra.

Som vanligt när jag vaknar gnuggar jag mardrömmarna ur ögonen och hoppas på träffar på bloggen. Klunkar i mig lite vatten från en vattenflaska och går ut på balkongen. Tänder en cigg och det kacklas på.

När blosset är slut, borstar jag gaddarna och drar på mig en ett par byxor en t-shirt. Gör nu som Blondabella eller vad hon heter på sin blogg. Ni vet hon, ja, eller jag hoppas ni inte vet. Jag gör som hon gör varjefall, here we go...

Idag har jag på mig ett par byxor från Diesel, nej sorry det står Siesel på etiketten. Det är blåa och jättesköna.

På överkroppen har jag en vit t-shirt från Armani. Ja det står faktisk Armani men jag köpte den för tjugofem sek om man ska räkna om valutan.

Filsingarna är Calvin Klein. Riktigt sköna kopior vill jag säga. Stretch material och allt.

Så nu var det gjort. Tack Blondabella för tipset. Det drar ju tydligen till sig besökare. ”Va, vad sa du? hade du 500 000 besökare i vecka?”

Men back to reality, är ju inte här för snacka kläder. Har inte öppnat någon modeblogg direkt. Fast kalsongerna är faktiskt riktig sköna.

Vad gör jag sen? Knäpper på datorn som börjar lysa och blinka on. Läser gårdagens inlägg och förbarmar mig över alla dessa stavfel jag skriver. Skriver mina inlägg i Word men har tyvärr ingen rättstavningsprogram. Förstår inte hur mycket fel. Skriver i hemmet och efter läser jag igenom det en gång och försöker hitta fel. Kilar sen till något internet cafe och trycker ut och då är det ju ”cant stop the press”. Ska skärpa mig. Dra till livremmen ett jack, som för övrigt är från Hugo Boss, eller inte.

Ni ser, fick nu googla mig fram hur ”livremmen” stavas. Två eller ett ”M”. Hur svårt kan det vara?

Dagarna bara flyger fram. Det ser i stort sätt lika dana ut med undantag från klädval och olika riktningar på promenader. Men annars är det lika som bär. Tråkigt lika.

Ser fram emot lite förändringar i livet. Har nu tryckt, i detta rum cirka två månader och det kanske är time to change. Vi får se. Skulle ju vara party om det hände något skoj. Men vad kan man förvänta sig i ett liv på rymmen. Man får glädjas åt det lilla.

Ja barn, om ni har tråkigt under sommaren när alla kompisarna är på sommarläger eller på deras landställe och morsan och farsan inte har tid att leka. Den enda vän som är lekis, är He-man gubben som desutom tappade ena armen häromdagen. Ja, tycker ni det är tråkigt, ska ni inte gå i mina spår som vuxen.

Nej ett tips. Gå när det är grönt och stanna när det är rött.

En polare på msn som följer min blogg undrade om jag har något upplägg för skrivandet. Någon struktur, planering eller annat jag går efter.

Svaret på frågan är ”Nej”. När jag knäpper på burken för att skriva kanske jag har funderat under – dra mig en halvtimme till, i sängen studen -, vad jag ska sriva om. Men inga detaljer eller så. Skriver ner de ord jag tänker på just för stunden för det mesta.

”Men är du inte rädd för att det ska ta slut?” frågade han.

Nej du polaren Pär. Om jag skulle skriva ner allt jag tycker om saker och ting plus mina upplevelser och erfarenheter, mina åsikter om andras åsikter och vad som händer just nu. Så skulle inte ens Thailands regnskogar räcka till för att pressa papper.

Och Danne, japp du som följer min blogg. Du som kommentera förr inlägget och skrev att jag ska skriva en bok. Först vill jag bara säga tack för alla orden. Känns lika smickrande varje gång när någon säger det. Men jag vill säga följande...

Jo, att skriva här på bloggen känns för tillfället väldigt OK. Det känns rätt på något sätt och känns som ett passande forum för mig. Just för att jag skriver i stundens hetta. Det utesluter inte att jag kommer eller vill skriva en bok. Jag vet att jag har en jävla massa i ryggsäcken jag kan lyfta fram. Men att printa ner en hel bok, är ett steg i just tålamod, planering och framför allt handlingsstruktur. Det skulle jag behöva prof... håller tungan rätt i munnen för att inte stava fel.. faan måste googla... professionell hjälp med.

Här på bloggen kan jag ju bara skriva ärligt, rakt på, this is it. Men inget säger att jag inte vill eller kommer att försöka i framtiden. We see..

Men thanks budy for your words.

Kikade ut i korridorren vad det var som luktade målarfär. Där satt en liten thaiman och målade på listerna i korridorren. Han log åt mig när jag stack fram nyllet. Jag log tillbaks och tillbaks till min vrå. Ja på tala om målarfärg. Skulle vilja snacka till den kanske något yngre generationen. Ja, inte den som leker med trasiga He-man gubbar. Utan den som precis börjat springa omkring på stan och latja.

Och nu kommer den där meningen som ja är inte direkt respektingivande för en tonnårskille med mode i håret, rätta pjuck och glid i steget.

Here we go...

På min tid, ja på den gamla goda tiden.

”Din tonnårs suck hörs ända hit till Bangkok.”

Då var det bombajacka, breda superloose jeans och kängor som gällde. Hip hop old school. Ja det var på sena åttiotalet en bit in på nittio om jag inte minns fel.

”Ha ha ha åttiotalet”, skrattar du. ”Så Off”

Jo det var ett tag sedan men våldet har inget direkt mode förutom att det kanske blir grövre och grövre. Men jag vet inte jag.

Det är lite nu jag börjar komma in på vad jag vill snacka om. Så om du inte torkar bort det där tonnårsflinet och lyssnar i några minuter så rycker jag av andra armen på He-man och stampa sönder skallen på honom. Sen får vi se hur många vänner du har kvar i leksakslådan. Jo jag vet, varken Dart Weider eller legogubbarna vill latja heller. De såg ju hur det gick för He-man. Så ensam kommer du bli om du inte spänner upp skinnbitarna som sitter på sidan av huvudet. Nä, just det du var ju för stor för He-man och co.

Ja vi kommer så smångom till varför målarfärg har med detta att göra. Men vi börjar på den gamla goda tiden. Kanske trots allt inte var så god. Smaka ju inte lakrispucko direkt.

Jag var den där som stod längs fram när det vankades bråk. Ville veva hårt och träffa snyggt. Sparka högt och.. karate kid!

Våldet var mitt motto. Började tidigt med soloslagsmål men snart var det igång på alvar. Började leta upp demonstarioner som när skinnhuvuna fira Karl den tolfte och hängde med AIK klacken ut på rövartåg. Sprang längst fram i stenregnet med en sådan där plastlåda som bagarnen levererar bröd till konsum i. Ja en sådan låda hade jag som sköld när det regnade sten. I handen bar jag ett järnrör. Vi jagade skinnbulor. Faan vad ballt!

Jagde Djurgårdare och spöa skiten ur alls om kom emellan. Det var krig på högsta nivå. Ibland var det kommuner mot kommuner. Möttes på en fotbollsplaner och vi snacka inte om några styckna utan busslaster med folk.

Ja det är faktiskt sant. Kom ihåg när vi väntade på en kommun och de kom i två fulla nattbussar. SL fick till och med trycka till en extra buss. Ja det var krig på gatan. Våld och hulliganer. Basebollträ eller cykelkedja? Järnrör eller batong. Faan det var hårt. Har stått och vevat med en kofot mitt på en fotbollsplan så gruset yrde. Det går inte att beskriva men det var våld till vardags.

Så du med He-man, tro inte att jag inte varit med. För det har jag. Till sista blodsdroppen. Kom ihåg en gång när vi hade drabbat samman med grannkommunen och efter snuten hade skingrat oss hamnade ett tiotal ur varje gäng på sjukhuset. Vissa med lindraiga skador andra lite mer ärr för livet. Men vi hamnade på samma sjukhus och helvetet bröt ut igen. Det flög sjukhus stolar och karatesparkar över sängarna. Det blev kaos på sjukan. Men hjälpen var ju nära.

Har också mött våldet innanför murarna. Är du utsatt där inne, ja, då har du ingenstanns att rymma. En snubbe hade spöat skiten ur sin tjej så vi gick in till honom. Kasta ett lakan över huvudet och spöade slog han blodig. Det var en golare som satt på trean, så vi gick in till hans rum och cellväggarna blev röda.

Har också gått hand i hand med det mer yrkessmässiga våldet när vi pressat stålar ut folk. Det är mer groteskt, rått våld. Om du stampar hårt på en råtta, med all kraft du kan. Så spricker pälsen och råttan hud, inälvorna sprutar ut. Så jävla rått var det, bildligt sätt. I dubbel bemärkelse Rått Råtta.

Bekant med våld är jag. Det kan du kryssa för i rutan stenhårt. Men det har kostat. Du, vill inte betala dessa summor det vill jag lova. Ja, jag kan förstå att det är ballt när du och polarn står och snackar på rasten om helgens bravader när Rasmus åkte på däng eller när ni jagade iväg snubbarna och tog deras moppeder. Men hur jävla ballt är egentligen, det meningslösa våldet? Ja, jag bara frågar. Kan du vara lika ball när det är du som ligger tio personer minus. Du är ensama, du mot tio. De dunkar ner dig i asfalten och sparkar och slår. Eller när någon äldre dansar tango på din medvedslösa kropp.

Helt plötslig händer det. ”Det var ju inte meningen”.

Och han hamnade i koma eller blev ärrad för livet. Ett vanligt litet slagsmål. Du åker rakt in i vården, nej, ja visst du va snart arton och brottet var grovt så .. Passera gå och gå rakt in i fängelset. Där möter du mig. Fick jag bestämma skulle jag slå skiten ur dig men det kan jag ju inte. Jag predikar ju mot våld.

Men kom inte och säg ”Det var ju inte meningen”. Du hade allt, men med lite meningslöst våld så mötte du mig och mina polare. Vi krossar knäskålar på folk för slantar och jagar värdeväskor till vardags. Du hör inte hemma här, än.

Så håll dig borta och radera ordet ”än”.

Det är inte ballt. Kanske för en liten stund om ni är fler och om ni vinner. Men tänkt dig för hur tuff och stor du egentligen är. Att du klev av bussen eller hoppad av tunnelbanan eller sa helt enkelt bara nej. Det är ”Gå när den gröna gubben lyser”. Hatten av och medalj till dig.

Det är så lätt att du börjar måla in dig i ett hörn. Ett slagsmål och ryktet är igång. Två slagsmål och du är en slagskämpe, tre sklasmål och du kanske hamnar hos mig. Här är du inte välkommen men du har inget val. Du har redan målat in dig i hörnet.

Nej fel, det är nu som du böjrar måla in dig för evigt. I ett hörn utan lagar. Här kan ingen hjälpa dig. Du kommer inte ut. Varken mamma eller pappa kan borga ut dig. Nej visst ja, Morsan var död och farsan var alkis. Och det ska vara din ursäkt till dig själv när du i vuxen ålder får en dom på sex år eller mer. Det luktar målarfärg så måla på du. Så syns vi snart.

Men vad bryr jag mig? Det är ju ditt liv det handlar om. Inte mitt. Men ett tips kan jag väll ändå få ge dig innan du slår dövöra till. Tänk efter och då menar jag verkligen, ”tänk efter en gång riktigt hårt”. Är det värt det? Det kallas ju meningslöst våld och det är precis vad det är. Det kostar. Är det värt det? Om det kan kosta ditt liv. För tro mig, börjar du måla in dig i hörnet är det svårt att komma ut.

So see you later or NOT!

Japp och Snickers. Vi skuttar vidare på dagordningen och vad skuttar vi i jo...

Wanted går på sin gatan med ryggen mot oss. I bakgrunden reser sig mosken.

Solen lyser. Gatan är nästan tom. En thailändsk låt spelas i melodin ”Blå blå vindar” med Tomas Ledin. Vi zoomar in.

”Gör som Wanted använd Siesel jeans”, hörs en skravlig manns röst säga och en snabb inzoomning mot mitt arsle. Jag skjuter ut baken lite extra stannar till och lägger vikten på ett ben. Bilden zoomas ut. Helkropps bild. Snett bakifrån.

”Han änväder givetvits en tunn bomulls t-shirt från Armani. 33% bomull och 67% okänt material.”

En halv inzoomning på min överkropp och mitt ansikte. Jag ler. Bröstar upp mig en aning. Kameran rullar runt lite för att komma framför mig. Jag följer kameran med blicken och ler. Gör en liten blinkning och rotar upp ett ciggpaket ur ficken. Skrovelrösten kommer tillbaks,

”Han röker Marlboro som män gör!”

Inzoomning när jag tänder en cigg och tar några bloss. Thailändska Toma Ledin sprattlar loss i bakgrunden med ”Blå blå vindar”, nu lite högre.

Jag gör en pistol guest med högerhanden mot kameran och börjar gå. Kameran roterar till min rygg och jag går ifrån kameran. Längst den nästan tomma gatan.

Solen lyser.

Rösten kommer tillbaks, thai Tomas tonas ner. ”Blå blå...”

”Gör också som Wanted! blogga på bloggsite.se, its make you happy!”

Cut cut cut..! Vad faan var det där? Jo jag, ja. Jag såg ett kamerateam idag göra någon scen på en gata lite längre bort. Stanna till och glodde lite. Målade ut mig lite för ett tag och dagdrömde. Kan man måla ut sig? Om man målar in sig i ett hörn och har med sig samma färg som golvet var innan och målar över och tillbaks. Kankse man kan måla ut sig. Jag vet inte, men det gäller att vara kreativ. Och just det är en sak som jag skulle vilja ägna några ord åt.

Kreativitet.

Jag har träffat en jävla massa människor i mitt liv. Men de mest kreativa är nog de kriminella. Det är som de bott på en öde ö och tvingas att tänka utanför boxen för att överleva. Vanliga människan går ju på rutin, om vi generaliserar. Men den som måste överleva måste rota fram alla tricks och tänka i banor som stimulerar hjärnan på ett helt annat sätt.

Och vips, där hade vi glödlampan som lös ljud eller hjulet som var platt.

Ja, alla ideer kanske inte är så hip men ur massan sticker den där färgklicken fram och så blir pengar gjorda.

Skulle du och jag slängas in i en varsin gigansk laborint så skulle jag nog vinna. Försten ut! Vad gör du? du letar efter rätt väg ut eller hur? Fram och tillbaka. Här var det stop tillbaka. Bara att forstätta.

Ja, försten ut var det. Vad gör jag? Känner på första bästa väggen. Enkel gips! Faan vad tunna väggar. Drar näven i väggen och sparkar karate så hålet blir stort. Tar mig igenom två väggar och sen är jag ute på några sekunder.

Vi går ju efter lite olika regler och vi tänker olika du och jag. Men det var ju ingen som sa att jag inte fick gå min väg, denna gång. Du tänker när du springer i laborinten, ”Vinna vinna vinna!”. Jag tänker ”Kommer jag inte ut först så kostar det mitt liv”.

Det kan faktiskt vara en av de absoluta största överlevnadsvapen som vissa kriminell har. Nja, inte alla då rå, men många. Kreativitet.

Om samhället sätter upp ett hinder, Securatis bygger ny säkehetsutrustning eller Bankerna bygger nya hemsidor med nya säkerhetsystem så kommer det alltid att finnas en råtta i laborinten som hittar på en lösninga att komma ut, kom åt. Hitta osten.

Men ibland är det så enkelt. Vill inte göra en handbok i kriminallitet och väcka ideer hos den sugna. Men kanske kan belysa så det förhindras.

Okej, ska dra lite eko..

Nr ett om du har ett bolag, vi snackar AB. Skaffa en låst postlåda eller få posten levererad till dörren. Ingen jävla öppen postbox på ett kontorhotel eller en låda på gatan som vem som helst kan sticka ner handen i. Detta även om du är privatperson.

Varför då då? Kanske du undrar.

Okej vi leker med tanken att du har ett bolag som är helt okej. Inte stort men det har inga anmärkningar och det rullar på. Du klarar dig. Kontoret har du hemma eftersom du arbetar hemmifrån. Vi säger att du arbetar med hemsidor. Så posten kommer till din brevlåda.

Jag som behöver ett bolag. Ja det räcker med ett kreditvänligt bolag. Denna gång för lite små skit eller för att leva loppan. Har hittat ditt bolag på nätet.

Ja googla kan även kriminella och att se om du är kreditvänlig är skuldfritt går lika fort som att blinka eller slå hål i väggen.

Du var skuldfri. Jag kilar sedan in på nätet och beställer ett registreringsbevis på ditt bolag. Som skickas ut till bolagets skrivna adress det kommer dagen efter eller två dagar efter, till dig.

Jag ber Larsa att vakta din brevlåda och greppa brevet när det kommer. Inte så svårt. När brevbäraren dyker upp sorterar Larsa ut registreringsbeviset och vips så har jag mig ett bolag.

Nu sitter jag på ett bolag som du har. Jag kan nu enkelt med dett bevis göra ja en jävla massa om jag är lite kreativ. men jag kan även göra det ännu vassare.

Om jag inte vässar till eggen kan jag hitta på saker till den första fakturan dimper ner i din brevlåda eller det första välkomen brevet. Då fattar du ju misstankar. Att hålla koll på din posten varje dag för Larsa är inte så hip hurra.

Men vi vässar vidare och jag gör en adressändring i ditt namn. Via nätet går det att fixa lika enkelt som att hitta ett trådlöst nätverk utan kod i Stokholm. Så jag gör det. Det står en massa säkerhetsdetaljer att det kanske kommer ringa upp m.m. när addressändringen görs men det gör de inte. Jag fyller i de blanketter som skall och klickar vidare. Det kommer ett till brev och det måste Larsa fånga upp. Men thats it. Var ändrade jag adressen till då. Ja till en liten kontors lokal i en källare som jag hyr i ett namn som inte finns. Hyr i andra namn och snubben som hyr ut skiter detsamma.

Ja vi kan ju bara låta det hänga kvar i luften ett tag. Jag menar dina kunder och dina fakturor kommer till dig. Men ny post om jag gör något nytt kommer till mig. Du sitter där inte ont anande och klinkar på en hemsida. Medans jag smider planer.

Jag börjar lite smått att beställa några mobiler och registrera några nya telefon nummer på friman. Din firma, ja min firma. Ett samtal till någon, kanske tele2 eller varför int 3. I telefonen säger jag att Niklas en anställd kommer att hämta upp lurarna. Du kan ju slänga med några sådna där trådlösa grejor till en bärbar dator säger jag till säljaren och lägger på.

Niklas som är Larsa har ett falsklegg. Ja hur många har inte det? Hur många sjuttonåringar har inte det, så hur svårt är det att skaffa fram för en kriminell.

Men Larsa behöver inte ens visa leg utan sägar att han är från ditt bolag och har med sig en kopia på registreringsbevis. Knappt han behöver visa det heller. Får den lilla 3 påsen med fyra styckna mobiler och abbodemang plus trådlöst internet.

Så nu har vi mobiler och nummer i ditt namn. Om någon misstänksam vill kolla var jag ringer från så ringar jag ju från ett nummer som står skrivet på din firma. Jag är du.

Du klinkar vidare i hemmet på en hemsida, och hoppas din kund kommer bli nöjd.

Men ditt bolag vill jag bara leka loppan med inte dra igång en massa storhetsprojekt. Jag vet att Lukas är på rymmen så jag vill ge honom en present. Ringer upp honom och frågar om han vill bo på hotel, äta gott och ha spa för hela slanten. Han tackar och tar emot.

Ringer upp ett lyxigt hotel med spa weekend och bokar tre rum inkl allt, spa och hela balletten. Säger att några viktiga kunder kommer till stan så ta hand om dem ordentligt. Det enda jag behöver göra är att faxa registreringsbeviset till hotelet och namn på de mina kunder. Men viktigt säger dem. ”Skicka info på företagets brevpapper.” så jag går in på din hemsida och klipp och klistra tar din logga. Gör ett nytt brevppaper med mina telefon nummer mitt fax nummer och min adress. Faxar över skiten och till min mail som jag har i ditt bolag får jag en bekräftelse att dessa tre personerna är välkomna till deras hotell plus bokningsnummer m.m. Enkelt.

Lukas har nu en spa weekend och allt ska gå på faktura. Lyxfrulle, middag och mycket mera. Han kan bada i choklad och äta gott med sina polare hela helgen. När han väl dyker upp på hotelet så behöver han inte ens visa leg. Det är ju fult att ta leg i Sverige. Nej bara uppge sitt bokningnummer. Sen är det fest för Lukas och hans vänner. Bokar ett rum åt mig själv på Ett annat hotel, vi kan ju sviten.

Registrerar ett konto på ett stor taxibolag i Stockoholm också. Via nätet. Postar en kopia av registreringsbiveist och sedan får jag via mail ett konto nummer och ett lösen. Kan sen bara ringa upp bolaget och säga mitt konto nr och uppge lösen. Vart jag vill bli hämtad och var jag vill bli släppt. Allt på faktura på ditt bolag. Men innan jag sätter mig i taxin så låtsas jag snacka i telefonen, öppnar dörren till taxibilen och håller dörren öppen i över fem sekunder för at sedan kliva in. Det är under de första sekunderna som ett foto tas i taxibilen. Har jag hört. Ifall att. Ja hotelen har ju också kameror. Men hur länge sparas det egentligen. Det kommer dröja bra länge innan någon frågar.

Det finns så mycket jag kan göra men vi lämnar ämnet här. Allt för att du inte hade en låst brevlåda eller för att hotelen inte har lite större säkerhetsåtgärder. Det är enkelt det är bara det att du måste tänka utanför boxen och de drabbade måste lära tänka sig utanför boxen gånger två.

Ja det finns så mycket, med ditt lilla bolag är bara ett vektyg som jag skulle ha till ett större projekt. Så bli inte förvånad när du helt plötsligt blir besökt av konkursfärvaltaren eller om ekobrottsmyndigheten knackar på dörren och vill förhöra dig om varför ditt bolag varit inblandad i en stor bolagshärva. Helt plötsligt har ditt liv vänts helt ut och in. Bolaget i konka och familjen till citybank.

Så länge kreativiteten flödar kan man hitta på allt mellan jord och sol. Du skulle trilla baklänges om du visste vad som kan göras.

Min fantasi är stor och jag är bara en person.

Du kommer ihåg He-man gubben. Jag lekte också med en sådan och lite senare i uppväxten så kom ju Drakar och demoner. Ett rollspel som blev så populärt. Vet inte om du är i rätt ålder men alla barnen spelade Drakar och demoner eller kanske Mutant! Alla barnen utan jag. Gissa vad jag gjorde?

Jag slängde ihop mitt egna rollspel. Egna fantasigubbar och egna spelregler. Klippte och klistrade och gjorde en hel bok full med hemliga mysterier och vapen. Byggde en helt egen värld.

Om du tar de Tre små grisarna och vargen. Du tar rödluvan, snövit och de sju dävrgarna. Du trycker ihop dem med Robin Hood och alla andra klassiska Disney figurer. Men du placerar dessa en nutids miljö med anarki och vapen. Ja då ska de tre små Grisarna fullt beväpnade med A-K4 or och handgranater ut på rövartåg. Se, Snövit sitter på krogen i skyddsväst och en avsågad hagelbrakare i knät tillsammans med vargen som sitter handklovat vid bardisken. Vargen ska föras till Nagialia för att bli dömd för ett brott han begick där.

Klistrade ihop detta rollspel och så spelade vi. Slog tärningar och levde i fablernas värld.

Var inte gamal men vem säger att man behöver vara gamal för att kunna ha fantasi.

Måla på du. ”Good work”, säger jag när jag ska går ut från rummet och ger tummen upp. Han föstår inte mig men på huk tittar han upp och ler. Målarfärgen luktar ganska gott. Traskar vidare i korridorren, ner får trapporna och utanför entren tänder jag en cigg.

Wanted röker Marlboro! En cigg med klös i!

Hasta lavista Blondinbella och alla andra bloggare i Nagialia!



Kommentarer

  1. Tjo!

    Jo Wanted, du vet nog vad du själv vill! :-)
    riktigt bra inlägg idag igen! :-D

    Keep it up!

    Skrivet av Danne — 23 Sep 2008, 17:52

  2. Gör inte det här till en inspirationskälla för valparna där ute...annars bra som fan!!!

    Skrivet av 13 — 23 Sep 2008, 20:28

  3. Wanted... jag har följt dig från början nästan men det är dags att dra ett inlägg.

    Jag har blitt wanted-holic och lika som fler med mig knallar in och kollar eventuella uppdateringar fler gånger om dagen .
    Men helt seriöst .. trygga framtiden för junior och skriv det som en bok och ha Tomas Bolme att läsa in talboksvarianten omedelbums.
    Du skriver fängslande, jag har torskat.

    Keep it up brother !

    Skrivet av Stefan — 23 Sep 2008, 21:49

  4. Bra snack kompis. Du vet vad du snackar om.

    Är lätt att hamna snett, att trilla in på fel väg. Inte i din skala men jag vet vad jag snackar om. Du skriver bra, du skriver rätt. Fett med credd till dig.

    Skrivet av Spence — 23 Sep 2008, 22:49

  5. Wanted du är grym, dina inlägg e dagens höjdpunkt!

    Skrivet av Sunshine — 24 Sep 2008, 01:02

  6. Tack igen / M

    Skrivet av M — 21 Okt 2008, 15:20

  7. Du skriver mycket fängslande. Tack för att du delar med dig av ditt liv. M

    Skrivet av M — 21 Okt 2008, 15:46

En bloggtjänst levererad av DistansData Webbyrå E-butik och Hemsidor